ÖVÄRLDEN | FASTLANDET | INFÖR RESAN | UNDER RESAN | ÖLUFFA |
OM GREKLAND | FORUM | E-GUIDER | BOKA HOTELL | SÖK |
Lata dagar på Karpathos |
Med start hemifrån vår bostad i Häljarp kl. 04.15 gick färden först med bil till Malmö. Och därifrån med tåg över bron direkt till Kastrup, dit vi anlände kl. 05.30. Väl framme gick det snabbt att få bagaget incheckat. Då först infann sig känslan att nu har resan börjat. Förväntningen och undran är stor, hur är hotellet, är rummen bekväma, är det sol på balkongen och hur är vädret, när vi lämnade bostaden var det ca 10 grader och snålblåst. Flyget startade och landade exakt enligt tidtabellen och vi fick meddelandet att där är 38 grader och molnfritt. Flygplatsen är liten och väntetiden på bagaget blev en aning påfrestande. Det visade sig bero på att det fanns bara en bagagevagn, och planet till Stockholm skulle lastas först. När allt äntligen var klart och vi var på rätt buss tog det inte lång tid innan vi Var framme vid resmålet i vårt fall Zaphyros Village i Pigadia, som är huvudorten. Mottagandet var både vänligt och personligt, vilket gav ett gott intryck, då vi kom in i vår lägenhet visade den sig vara både rymlig och praktisk, t.ex. satt avloppsbrunnen i duschen på den lägsta punkten. Humöret var på topp så efter en snabb uppackning, på med badbyxorna och ett snabbdopp i poolen. Hela första veckan höll värmen ca 36 gr. På dagen och 26 på natten, dagarna gick med bad på stranden ca 100 m från hotellet där parasoll med strandstolar kostade 4E, med ett enda avbrott då vi tog en badbåt till en härlig strand Apella, där det även fanns en liten taverna. Lunchen där blev minnesrik, då jag beställde Karpathos sardiner, de var inte som jag väntade mig d.v.s. grillade, de såg ut som surströmming, var mycket salta och oljiga. Men dom gick att äta, öl passade bra till, saknade egentligen bara Ozon. När vi kommit hem frågade vi ett par, som hyrt bil och varit där hur vägarna var, landsvägen var asfalterad, krokig och dåligt med skyddsräcke, medan avtagsvägen ner till stranden var en mycket smal, delvis brant grusväg, med bilar och skotrar parkerade lite varstans, men inga problem bara man tar det lugnt, alla hjälps åt. Så gick första veckan, lugnt och stilla med bad, god mat och varje kväll blev avslutningen Kapuccino och Metaxa på någon uteservering, kostnad 9-12E. För en måltid bestående av förrätt, varmrätt och en halv liter husets vin blev medelpriset ca 20E. Andra veckan beställde vi 2 utflykter, Karpathos byar samt Olympos och Diafani, båda blev mycket minnesvärda. |
Karpathos byar Det var en mycket blåsig dag, färden med buss gjorde det första stoppet i Aperi, där vi skulle gå in i en kyrka och se på en fin ikonostas, det blev inget av, då vaktmästaren hade försvunnit och med honom nyckeln, men vad gör väl det då utsikten var vidunderligt vacker, och alla människor sa sitt KALIMERA. Nästa anhalt på färden var byn Othos, där vi möttes av Mr Harpsis, som guidade oss i ett litet folkloremuseum, och som spelade en melodi på sin lyra. Nästa anhalt var Galleri Harpsis, där var stängt, vilket var markerat med en stol, som stod lutad mot dörrkarmen, så det var bara att gå in och se på konstverken. Konstnären själv var kvar på museet.
Därefter fortsatte färden genom byn Pyles till Finiki där vi stannade för att äta lunch på en fisktaverna. (Priset var där, som överallt 35 till 45E/kg). Männen där var fullt sysselsatta med att rädda sina fiskebåtar från att hamna på kajen, och mot varandra. Vinden var verkligen hård och vågorna sköljde över kajkanten. Nästa stopp var vid ett krigsmonument högt beläget med många trappor. Där blev vi verkligen varse om vindens kraft, det var näst intill omöjligt att stå upp, samt hade kvinnorna problem då kläderna hade en viss förmåga att lyfta så att säga. Nu fortsatte färden utan avbrott tillbaka till våra respektive hotell. Väl framme skulle det vara skönt med ett bad i havet, men det satte blåsten stopp för, istället var ju poolen. Ett fullgott alternativ. Olympos - Diafani Denna färden skulle ske med båt, men kvällen före fick vi beskedet att vi skulle åka buss. Sjön var för hög. När vi senare på kvällen pratade med en man sa han att vi hade stor tur, från båten sa han ser ni bara kusten, nu kommer ni att få se hur vackert det är på Karpathos, bara man inte har anlag för svindel. Han hade rätt, första sträckan till Spoa var asfalterad, resten var en smal krokig. Tidvis mycket brant grusväg, men färden gick genom ett hisnande vackert landskap. På en del ställen verkade det som omöjligt för en buss att komma fram, lugn sa guiden här är gott om plats. Här är ju flera mm fritt på båda sidor enligt chauffören. Så plötsligt mellan två bergstoppar kunde man se på avstånd en vit stad, som klättrade upp längs berget det var Olympos. När vi strax efter var framme var vi i en mycket vacker stad, där många av kvinnorna var klädda i sina vita eller svarta kläder och läderstövlar, verkade ha all tid i världen, ta det lugnt prata lite med varandra. Eller bara sitta och titta på oss kamerabärare. Och kanske få sålt någon hemmagjord duk. Bodil köpte en bordduk och kuddöverdrag, mycket vackra tyckte vi. Efter någon timma och en filmrulle mindre fortsatte färden till en liten bergsby Avlona där vi besökte en bondgård och fick lite information om det hårda liv som levdes där för inte allt för länge sedan. Vi såg inte till många människor där men där fanns en taverna lämpligt placerad för en stärkande lunch, det behövdes eftersom för de som ville kunde promenera på en åsnestig ca 6 km till en strand där en båt kom och hämtade oss för vidare transport till Diafani. Det tog oss 1h och 15 min att komma dit, det var inte precis som våra strövområde, man fick verkligen se efter var man trampade pga. lösa stenar och tistlar mm, något räcke att hålla sig i var det inte tal om. Men bl.a. utsikten gjorde mödan väl värd. Framme vid stranden var ytterligare en filmrulle slut. Från Diafani gick färden direkt tillbaka till resp. hotell. Det var nu bara 3 dagar kvar, dom tog vi väl tillvara på med att ytnyttja på samma sköna sätt som vi började vår vistelse dvs. god mat, dryck, vila och bad. Så var det tid att åka hem, allt gick som vanligt dvs. bra. När vi nu varit hemma i snart 2 veckor och tänker tillbaka
på vistelsen där, känns det tillfredsställande. Att
ha fått uppleva det vi gjorde på denna fina ö. Hälsningar Bodil och Bo
|
HEM |
OM KALIMERA |
STÖD KALIMERA |
COOKIES |
SÖK |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
ENGLISH |
© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera |