|
I flera år har vår grekiske pizzaleverantör Christos
"tjatat" om, att vi istället för Grekiskaöarna
skall välja att åka till Parga på fastlandets västkust.
Eurovals året 2003 skulle vi inte åka alls pga valrörelsen
som infaller vid den tid vi normalt åker. Efter sommarledigheten
tränger dock resfebern ut i ådrorna och vi bestämmer oss
att åka i början av september. Men vart? Efter mycken möda
och flera besök på resebyrån bestämde vi oss för
att göra Christos till lags. Vi köpte en resa till Parga.
Vid ankomsten sent på kvällen stannade bussen i utkanten
av Parga och en pick-up tog vårt bagage till hotellet medan
vi fick gå genom de smala gatorna. Vi fick en lägenhet på
första våningen med balkong mot gatan. Jättemysigt då
vi trivs med att se folk och kunna prata med de som passerar utanför.
På morgonen när vi vaknat och fixat till frukosten på
balkongen, ser vi att bara längs vår gata finns såväl
bageri, supermarket, frukt -& grönsakshandel som två tavernor
. Enligt resebyrån skulle det gå att bada bara 75 m från
hotellet och mycket riktigt, där fanns en liten vik med klapperstensstrand
och härliga vågor. Efter morgondoppet strosar vi ner mot hamnen
och möts av en underbar syn…. Hamnen ligger inne i en liten
vik och i inloppet ligger en liten ö med 2 kapell. Vid horisonten
kan man ana såväl Antipaxos som Paxos. Vid slutet av hamnen
uppe på klippan ligger en gammal borg och bakom denna skall Valtosstranden
finnas.
Andra dagens kväll sitter vi på en servering vid hamnen
när mörkret faller. Över havet och bakom borgen ser
vi blixtarna korsa himlen i ett riktigt oväder. Borgen som belyses
underifrån och nu även ovanifrån ser ut som en Harry
Potter-borg i blixtarnas sken. Alla är överens om att det är
skönt att ovädret inte är precis över oss. Väl
hemkomna till hotellet sitter vi en stund på balkongen med en stor
måne hängande över oss. Lägger oss vid midnatt och
vaknar några timmar senare av ett enormt muller och ljussken. På
några minuter byts idyllen ut till kaos. Regnet vräker ner
och snart är vattennivån på gatan uppemot 40 cm. 30-35
blixtar i minuten korsar himlen. Detta håller på nästan
3 timmar varefter vi somnar och vaknar vid 8-tiden till en ny dag med
strålande sol.
Vi ser fram emot en dag vid stranden men ovädret har lämnat
spår som gör att vi bestämmer oss för att efter
frukost strosa runt i stan. Vår husvärd, den lille Ole med
paraplyet, döpt efter den danska visan, kommer över gatan och
som han inte talar någon engelska utan bara dålig tyska, uppfattar
jag det som att han frågar om Sverige har en kvinnlig premiärminister.
Han mumlar något och går tillbaka till sin radio vid ett litet
bord under ett citronträd.
Uppe i affärskvarteren står vi och fönstershoppar
när en annan svensk kommer fram och säger: Är det inte
hemskt att en svensk minister inte kan gå ut och shoppa utan att
attackeras av galningar? Jo visst säger jag, men vad har hänt?
Mannen berättar då att Anna Lind skadats i en attack på
NK. Både hustrun och jag står som fallna av blixten. Det är
knappt en vecka sedan jag kramade om Anna Lind vid ett torgmöte inför
valet. Hon och Thomas Bodström gästade Kalmar och vi på
Arbetarekommunen var värdar för dem under några timmar.
Vi nästan springer genom gatorna mot resebyråns kontor där
vi hoppas få information från Sverige.
På Apollos kontor hänvisar man till pärmen med 3 dagar
gamla nyheter. Jag ber att de skall gå in på Internet
och Aftonbladets hemsida och skriva ut senaste nytt. Inte alls, vi hänvisas
till ett IT-café på andra sidan staden om vi vill ha hjälp.
Efter mycket tjafs får jag lov att själv gå upp och läsa
på deras dator, men jag får inte skriva ut några nyheter.
Vilket århundrade lever resebyråerna i? Vi träffar en
annan svensk, som har en digitalradio, tillsammans tillbringar vi kvällen
med att följa den sorgliga nyhetsutvecklingen.
Resten av veckan har vi fint väder och seglar med Marco Polo till
öarna utanför kusten samt latar oss och badar. Att gå
för fulla segel i strålande sol med Korfus kust bakom sig är
en upplevelse. Skepparen är en otroligt skicklig seglare och handskas
med Marco Polo som om det vore en optimistjolle. En dags tur med uppehåll
såväl på Antipaxos som på Paxos rekommenderas.
På Paxos gästade vi ett "riktigt" grekiskt cafenion.
Bara det var en upplevelse. Efter en vecka fylld av dramatik åker
vi tillbaka till Sverige, men en sak är säker, vi återkommer
till Parga som är just den pärla som vår grekiske vän
Christos beskrivet.
Gun & Göran Wiegert, Kalmar
Parga på
Kalimera »
|
