Vår första öluff i Kykladerna. Del 1. Paros & Naxos.

20/8 Lördag
I natt kunde jag inte sova, var väl för nervös antar jag. Fick skjuts till flygplatsen 05:30 och checkade in bagaget. Min ryggsäck vägde 14 kg och med en gång visste jag att jag hade packat ner alldeles för mycket. Allting gick bra och vi höll tiden. På flyget fick vi sitta i olika stolsrader, men vad gjorde det när vi var på väg till Grekland?

Väl framme på Santorini slogs vi av värmen när vi gick av flyget, och jag tänkte att detta kommer att bli en bra resa. Vi fick bagaget snabbt (och helt), tog en taxi (15€) till hamnen, och fick en första anblick av vad vi hade att vänta oss när vi skulle tillbringa de sista dagarna på ön innan hemresan.

Väl framme i hamnen var det tjockt med folk, vi skyndade oss till Blue Star kontoret för att köpa biljetter, men det var stängt. Vi satte oss i "vänthallen" och njöt av att vara framme. Så fort kontoret öppnade köpte vi biljetter till Paros, och sedan ett grekiskt telefonkort till mobilen. Eftersom det var så mycket folk att titta på gick tiden snabbt, och vi la märke till att det nästan inte var en enda svensk av alla dessa människor. När båten kom var det kaos, folk trängde sig fram, och vi stod som packade sillar, men det är sådant man får stå ut med när man reser mitt under högsäsong.

Påstigningen gick förvånansvärt snabbt, och det kom den att göra under hela resan. Båten la till, släppte av och på folk, och vips så bar det iväg till tonerna av Für Elise. Båtresan var kul till en början men efter ett tag blev vi rastlösa, först när vi la till på Naxos, och vi fick se lite liv och rörelse blev det intressant, men det kan ju också ha berott på att vi visste att vi närmade oss vårat mål, Paros.

Paros

Väl framme på Paros i Parikia började det så sakteligen att skymma, vi följde med en roomsare till Hotel "ALKION" som inte alls låg där han hade visat, dessutom försökte han intala oss att stan låg åt motsatt håll, närmre hans hotell. Rummet var rent, men det kändes inte fräscht, balkongen var nog den minsta jag har skådat och räcket var ca 5 cm ifrån grannens. Vilken start tänkte vi, men nyfikna på livet som ö-luffare gick vi tillbaka, lika muntra som när vi kom, till hamnen. Längs vägen mötte vi säkert ett 15 tal personer som ville att vi skulle titta på deras rum, men vi avböjde bestämt.

Det vi lärde oss från det första rummet var att vi måste ställa krav, och vi lät oss övertalas efter mycket om och men att följa med till Stavros Rooms and Apartments som ligger i Naoussa, där vi hade planerat att bo under vistelsen på Paros. Vi åkte i mörkret till ett pensionat som verkade mysigt, fick ett rum som kändes mindre fräscht med en liten altan på markplan. Klockan var mycket och vi hade varit på resande fot sedan grynig och vi tog rummet som var svindyrt (40€) utan att tjafsa.

Jag måste bara tillägga att nästan alla roomsare försökte intala oss att Naoussa inte var bra, att det var dyrt och inte alls lika fint som i Parikia, och att man som ung absolut inte skulle tycka om Naoussa. Ack så fel de hade!

Gick in till stan som tog ca 10 min, och flanerade i gränderna och nere vid hamnen. Det var nog den mysigaste lilla by jag har varit i! Vi åt souvlaki i hamnen på en trevlig taverna, och köpte stora bastmattor för morgondagen. På hemvägen var vi trötta, jag orkade knappt hålla ögonen öppna. Vi hade resans första gräl om vägen hem och vi gick självklart vilse. Givetvis kom inte någon av oss ihåg namnet på pensionatet så det var bara att börja leta. Efter en halvtimme gick vi ner i stan igen och började om från början, som tur var hade jag rätt och vi kom slutligen fram till pensionatet. Gissa om vi ramlade i säng?!

21/8 Söndag
Vaknade vid 9:00 då vi hade satt klockan, planerna för dagen var att åka till Kolymbithres, men ju mer jag piggnade till desto mer kände jag att detta var så fel, hotellrummet nästan äcklade mig och jag vill bara därifrån. Vi kunde ju leta efter ett annat boende, men då skulle dagen gå förbi.

Vi bestämde oss för att åka till Naxos, och packade snabbt ihop väskorna och checkade ut. Vi gick genom stan till busstorget och tyckte att det var synd att åka härifrån utan att knappt ha sett något, men samtidigt ville vi inte vara kvar. Perfekt timing, bussen till Parikia skulle precis gå och vi satte oss. Vi tittade på varandra och började skratta hysteriskt åt hela situationen, att lämna ön för att i stort sett första boendet var äckligt. Men det var härligt, vi var så fria och sorglösa, det var ju ett äventyr vi hade gett oss iväg på.

Väl framme i Parikia var det full ruljans, staden verkade mycket trevligare än kvällen innan, och när vi såg hamnpromenaden med alla restauranger och caféer blev vi återigen osäkra på om vi gjorde rätt i att lämna ön, men vi tänkte att vi kunde ju alltid åka tillbaka senare under resan om det var så.

Köpte biljetter till Cat 4 en sån där Vodafone katamaran. Vi höll på att dö av hunger så vi köpte croissanter med vanilj och chokladfyllning, fruktyoghurt och vatten i en minimarket, satte oss på stenarna vid vattnet alldeles där bussen hade stannat, och njöt av vädret och allt liv i hamnen med färjorna. Vi var så fascinerade att 5 färjor kunde anlägga samtidigt, och helt plötsligt var det tomt i hamnen, för att lite senare vara smockfullt igen och nya färjor som anlände.

Naxos

Våran färja kom och vi satt i sköna fåtöljer och tittade på grekisk tv. Resan gick fort och helt plötsligt stod vi i hamnen på Naxos omringade av roomsare (kan bero på att vi var de enda med ryggsäck som gick av där). Eftersom vi har varit på Naxos en gång tidigare visste vi lite mer hur stan såg ut och var vi ville bo, det i kombination med föregående kvälls övning gjorde att vi kunde ställa ytterligare krav. Vi följde med en trevlig kvinna till Hotel Anatoli, ett trevligt och fint hotell med pool. Rummen var jätte fina och billiga, men det var en bit bakom stan och tog inte alls 10 min att gå som ägarinnan sa i hamnen. Läget gjorde att vi återigen tackade för oss och bestämde oss för att gå med vår packning, och själva leta reda på ett boende.

Vi gick i säkert en halvtimme innan vi kom till St George stranden. Ryggarna värkte och vi svor över vår tunga packning. Vi lämnade packningen på Plaza där vi lovade att äta lunch när vi hittat ett rum. Strax bakom på en liten tvärgata såg jag en fräsch byggnad ILION och vi gick in. Vi tittade på en jättefin och fräsch studio som var perfekt för oss, och jag tänkte att det skulle väl vara svindyrt att bo där. 45 € ville ägarinnan ha för AC, kokvrå, kyl/frys, balkong med havsutsikt och vad vi tror ett hyfsat nybyggt pensionat/hotell ca 20 m från stranden. Gissa om vi slog till direkt!

Paros på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera