Tillbaka till favoritön Naxos. Del 1.

Så var vi då tillbaks på Naxos igen. Efter många års resande till Grekland har nog Naxos ändå blivit vår favorit. Här finns så mycket att se och upptäcka, så många byar kvar att utforska, och så den goda maten och de fina stränderna förstås. Vi bodde i Agia Anna eftersom vi trivts bra där tidigare. Där har man ju nära till stranden och bara en kort promenads väg till den milslånga stranden Maragas och Plaka.

Agia Anna.

De dagar vi var till stranden åt vi oftast lunch på rummet bestående av färskt bröd, fetaost, tomat, gurka, taramosalata eller tsatziki, ibland ostpaj. En dag åt vi lunch på tavernan Paradiso i Maragas. Det sprang några ödlor på golvet och en kom fram till vårt bord. På skoj slängde vi ned en liten bit ostpaj och gissa om den tyckte det var gott! Den satt kvar länge och åt upp hela biten.

Tre dagar hyrde vi bil. Dag 1 åkte vi genom Naxos stad och vidare till nunneklostret St. Johannes Chrisostomos från 1600-talet. Tyvärr var det stängt men utsikten var fantastisk. Lite nedanför i en grotta uppe i berget ligger det lilla kapellet Theologaki, dit vi gick in en stund. Väldigt litet men ändå fyllt med ikoner och helgonbilder.

Utsikt från nunneklostret St. Johannes Chrisostomos.

Inne i kapellet Theologaki.

Sedan åkte vi söderut längs stranden och stannade slutligen vid Mikra Vigla för att bada. Ostpajer, inköpta på vägen, och dricka smakade gott på stranden.

Dag 2 gjorde vi en tur i centrala Naxos. Först begav vi oss till det venetianska tornet Belonia. Det är låst men man kan titta in genom fönstren och se hur ett italienskt adelshem såg ut en gång, det är fullt möblerat med tidstypiska möbler. Här finns också en underbar trädgård med cypresser, oleander, granatäpplen bougenvilla, bananer, pelargoner etc.

Bananplanta med blomknopp.

Vi fortsatte sedan till Chalki där vi bara gjorde ett kort stopp eftersom vi varit där tidigare. Där kan man besöka Valindas kitronbränneri, som är öns äldsta. Kitron tillverkas ju inte av citroner som många tror utan av bladen till en alldeles speciell citrusfrukt som är gul, rund och större än en grapefrukt.

En bit utanför Chalki ställde vi bilen vid vägen och gick in på en liten stig för att titta på den lilla bysantinska kyrkan Panaghia Dhamiotisa, som låg ute på en äng nära en gammal olivlund. Naxos är fullt med bysantinska kyrkor från 600-talet och framåt. De kan ibland vara svåra att hitta men är väl värda att leta efter, även om de tyvärr nästan alltid är låsta.

Panaghia Dhamiotisa.

Vi fortsatte mot Moni och strax innan byn stannade vi till vid Panaghia Dhrosiani från 600-talet. Den hör till de äldsta kyrkorna i hela Grekland. Här hade vi tur eftersom den var öppen, det satt en liten tant vid ingången. Fantastiska fresker och målningar.

Vidare till bergsbyn Moni där vi gjorde ett längre stopp för att inta vår lunch. Vi började med en promenad runt i byn. Vid ett hus bjöd en tant in oss för att visa sin vävstol och allt hon vävt. Hon visade mycket fint handarbete och ville ju naturligtvis gärna sälja något, men vi nöjde oss med att titta. Efter att ha vandrat runt i byn en stund fann vi en taverna där vi slog oss ned. Nu smakade det gott med en grekisk sallad, tsatziki, bröd, färskpressad juice resp. öl. Utsikten var vidunderlig!

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera