Tillbaka till favoritön Naxos. Del 2.

Mätta och belåtna styrde vi vidare mot Flerio eftersom vi ville se den berömda kourosen. Vi såg de stora marmorbrotten uppe i bergen där många i Moni arbetar. Vi passerade Kindharos och var snart framme i Flerio. Efter att ha gått genom en grönskande, men något vildvuxen trädgård stod vi då framför kouros av Melanes, en ofullbordad ynglingstaty från 700-talet f.Kr.

Vi hade läst att den skulle vara 6.40 meter lång, men det var nog lite i överkant. Vi såg en skylt med "Kouros of Potamia" och efter ca. 15 minuters promenad upp i bergen nådde ni ett gammalt stenbrott. Här låg ytterligare en kouros, inte lika känd, men lika stor och väl så fin. Härifrån hade man även en fantastisk utsikt över bergen.

 

Kouros av Melanes. Naxos.

Kouros av Melanes.

 

 

Nu satte vi kurs mot Naxos stad. Vi passerade bergsbyarna Mili och Kournochori, den sistnämnda klättrar på bergskammen till vänster om vägen.

Dag 3 hade vi bestämt oss för att ta en tur norrut efter västkusten. Vi åkte genom Engaresdalen som är så bördig och grönskande, full av fruktträd med apelsiner, citroner, aprikoser etc. Det är så vackert och man får nästan intrycket av att en mörk, intensivt grön matta är utlagd där i dalen. Vi passerade Ghalini och Egares och en stor damm, full av fåglar, antagligen för bevattning. Första stoppet blev Faneromenisklostret, som är ett munkkloster från 1400-talet. Det var öppet och där fanns en mycket vacker kyrka med fina målningar. Det är något speciellt med klostergårdar, så svalt och rofyllt, och alltid fågelkvitter.

 

Faneromenisklostret. Naxos.

Faneromenisklostret.

 

Vi fortsatte till Abramviken där vi gjorde ett längre stop för att bada. Här finns en taverna, men vi hade egen lunch med. Stranden är fin, sand och klappersten, och vill man ha skugga så växer det tamarisker utefter stranden. Vi var nästan ensamma där.

Efter några sköna timmar på stranden fortsatte vi norrut till Aghia-tornet. Vi följde stigen ned till ruinerna av Aghiaklostret från 1500-1600-talet som ligger nedanför. Det är en märklig plats, skuggig och rofylld med plataner mitt i skogen. Man hör hela tiden vattnet som porlar i källan och trollsländor flyger i luften. Klostrets celler finns kvar samt kyrkan och ett litet kapell. Några män var där och höll på att renovera. Här vände vi för att köra tillbaka. På vägen stannade vi till på Jack Pot i hamnen för att köpa varsin gyros, de är ju så goda!


Annars tillbringade vi dagarna som man brukar när man är Grekland; frukost på balkongen, bad, lunch, siesta, något gott på tavernan på kvällen. Vi gick runt i gränderna inne i stan, det tröttnar man ju aldrig på. En kväll var vi till venetianska museet på "Sunset concert" med lokala musiker och dansare. Man satt utomhus uppe i borgen med utsikt över havet och Portaran. Det var en minnesrik kväll!

 

Sunset concert. Naxos.

Sunset concert.

 

Avslutningsvis vill jag berätta om när vi en eftermiddag kom till hotellet. Vi brukade inte höra cikadorna speciellt mycket vid hotellet, men nu lät de högre och starkare än någonsin. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att ljudet kom från en liten svart, elektrisk låda som ställts på bordet utanför receptionen!

 

"Elektrisk cikada". Naxos.

"Elektrisk cikada".

 

Det här var lite om våra upplevelser på Naxos den här sommaren. I slutändan är det ändå sinnesintryck som lukter och möten med människor som etsar sig fast djupast. Att få sitta vid stranden och höra vågorna och bara VARA!

Hälsningar Ann-Kristin Crüsell

 

Naxos på Kalimera »

 

Börja om »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera