En vecka i Lefkos på Karpathos. Del 3.

Dag två styrde vi mot stranden Apela. Vägen på ostkusten från Spoa ner till Apela bjöd på en härlig utsikt även om vägen var smal på sina ställen. Väl nere vid den vackra viken tog vi ett dopp i det klara vattnet och slappade i skuggan innan vi fortsatte. Det var betydligt varmare på denna sida av ön. Visserligen kan vi inte påstå att vi frös på västkusten eftersom det var runt 30 grader men nog märktes det att blåsten på "vår" sida ön sänkte temperaturen med några grader.

Apella beach.

På väg tillbaka till Lefkos stannade vi i byn Volada. På Taverna Klimataria intog vi en lunch där vi bekantade oss med de lokala Karpathiska korvarna som var mycket goda.

I Othos och Volade bor det många grekamerikaner som har sommarhus där eller har återvänt för gott. Den unga tjejen som serverade kunde inte grekiska men däremot pratade hon perfekt amerikanska. Det var ganska fascinerande att höra henne prata amerikanska med två äldre grekiska par som var hemma på semester. Att höra dom ena stunden prata med henne och säga de typiska amerikanska fraserna som darling och honey till henne och sedan fortsätta sitt eget samtal på grekiska gav en bild av vår allt mer globaliserande värld.

En god lunch i Volada.

Mesochori

Utav bergsbyarna var det främst Mesochori som vi hann bekanta oss med under en eftermiddag. Under kyrkan i byn rinner en bäck som förutom att ge god hälsa även bevattnar odlingarna i byn. Alldeles före kyrkan ligger ett torg som kantades av branta bergsväggar. Nu pågick det en fotbollsmatch på torget som vi inte ville störa men nog såg det mysigt ut att sitta där i skuggan och titta upp på berget.

Källan under kyrkan Panagia Vryssiani i Mesochori.

Längst ut på klippan ligger Café Skopi med hänförande utsikt över havet där vi hälsades välkommen av Manolis med orden: Welcome to my kingdom! Ett sådant ställe och sådan hälsning kan man inte bara motstå utan vi satte oss ner på den skuggiga terrassen och blev kvar där i 1½ timme. Manolis var en trevlig och pratsam herre som vi gärna återvänder till om tillfälle ges.

Café Skopi med hänförande utsikt och hälsningar från när och fjärran.

Efter en skön och avslappnad eftermiddag i byn Mesochori vände vi tillbaka till Lefkos. Där blev det ett dopp i havet, bokläsning på balkongen, liten siesta, dusch och balkongsittning med vindruvor och kall dryck innan vi gick ut för att äta en middag. Vindruvorna kom från ägarfamiljens odlingar och smakade sött och gott.

Den goda känslan för ön fanns kvar så här vid halvtid av semestern. Däremot kände vi att en vecka i Lefkos var tillräckligt eftersom utbudet är begränsat. Är man längre tid på ön kan ett tips vara att dela upp tiden på olika byar och/eller Pigadia.

Det positiva med att bo i Lefkos var närheten till fina stränder och alla trevliga människor vi mötte. Sedan brukar vi normalt ö-luffa och byta ö efter 4-6 dagar så visst ryckte det lite i "resa vidare" nerven vilket säkert gjorde att vi upplevde utbudet som begränsat.

Vara på Karpathos utan att besöka Olymbos - går det?

Ett utav våra mål var självklart byn Olymbos men vi fick överge den tanken eftersom vi bara hade en moped med små hjul. Alla vi frågade om det gick att köra avrådde oss eftersom vägen var mycket dålig p g a vägarbeten samt att den var avstängd med jämna mellanrum. Tydligen ska vägen vara asfalterad och klar 2008 och vi får ta den turen då. Ett tips vi fick var att ta 07.00 bussen till Pigadia och sedan båt därifrån. Men ingen av oss var jublande glad över att behöva kliva upp så tidigt när det var semester.

Vägen till Olympos.

Anledningen till tveksamheten att åka på den dåliga vägen var den alltmer framträdande träsmaken som börjat ge sig till känna efter några timmar på passagerarplats. När man var yngre kunde man sitta en hel dag utan problem men inte nu längre. Trots att det borde vara tvärtom eftersom den egna "sittdynan" blivit lite fylligare hjälper det inte. Att åka de 8 km på grusväg kändes inte särskilt lockande. Efter fyra dagar på moped började tanken gro på att hyra en större vespa nästa resa där sittkomforten är bättre.

Efter att vi haft mopeden i fyra dagar lämnade vi tillbaka den och tog det lugnt i Lefkos de sista dagarna med bad och sol. Några större händelser inträffade inte under vår vecka förutom alla möten med trevliga och öppna människor. Det blev en lugn och skön vecka för att ladda batterierna inför hösten. Människorna, naturen, de mysiga byarna och stränderna gjorde att vi får sätta upp Karpathos på listan över "ställen att återvända till". Sedan har vi ju Olympos kvar också……………

Hälsningar Anna (YsterSyster) och Reino

Karpathos på Kalimera »

Börja om »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera