Öluff till okända grekiska öar. Del 2. Chios.

Andra dagen lördag 30 juni
En helt vanlig underbar morgon med sol och lite bris, efter en god och stadig frukost förstärkt med ägg och bacon, sedan skulle ön utforskas. De något trötta kropparna fick nytt liv efter nattens sömn och den närande frukosten.Vi skulle söderut på ön enligt reiseleiter I, omedelbart till höger ut från hotellet mot Thymania. Vår karta var inte så där jättebra, några av de nya vägarna var inte med på den. Men vi klarade oss med hjälp av lite logik och "tänke". På vägen söderut passerade vi många bensinmackar, ovanligt många för att vara i Grekland.

Vi passerade Kalimasia, såg Kataraktis på håll, vidare genom den genuina byn Nenita, inte ett spår av "turist på burk"! Nästa anhalt var Emporio, en liten hamn men ingen strand, men däremot flera genuina Tavernor. Men vi var lite nyfikna på Mavros Gyalos de svarta lavastränderna, så iväg dit. Mycket konstigt att stränderna kunde bestå av svart lava för allt runt omkring var "vanliga" ljusa grekiska berg/jordarter. Vid den norra stranden fanns det en kantin och en del folk på stranden, den södra stranden däremot var helt tom förutom en (1) badhytt!

Badsuget hade inte satt in ännu så vi drog vidare mot Vroulidiastranden som ligger på den sydligaste udden. Men inte tusan hittade vi någon skylt som visade vägen, vi insåg ganska snart att vi kört för långt och vände. Och se, från det hållet fanns det en stor och tydlig skylt!

Vroulidiastranden ett antal trappsteg nedanför P-platsen, underbart ljummet vatten och fin sandstrand. Men det fanns en d-a massa flugor som gick till attack och det kändes! Vi stod ut ganska länge men sedan blev de oss övermäktiga. Åter till Emporio för en lätt lunch. Därefter upp till Pyrgi för att tanka moppen, inte mycket soppa kvar. Men macken mitt i var byn stängd!? Javisst ja det är ju lördag, på en del öar är det endast vissa mackar som har jouröppet på helgerna, Chios tillhörde tydligen en av dem och nu var det mitt i siestan, inte bra!

Apoteket mittemot macken var öppet, in där, en mycket vänlig ung dam sa att det finns ett anslag på dörren om vilken mack som är öppen idag. Givetvis fanns det ett anslag om vilken mack som har "jour" men listan gick inte längre än till den 31 maj!? Tillbaka till apoteket, den vänliga unga damen ringde och kollade vilka mackar som hade jour, lite långt bort för den mängd bensin vi hade kvar, den närmaste var i byn Mesta. Vi måste ta en taxi och åka och köpa lite "soppa", återigen ringde denna unga vänliga dam för oss, denna gång efter en taxi. Taxin kom och när chauffören helt förstod problemet fick vi följa med honom hem för att hämta en dunk. Sedan iväg till Mesta och den jouröppna bensinmacken där vi fyllde upp dunken och åter till Pyrgi med bensin till den törstande moppen.

När törsten väl var släckt på moppen iväg till Olympi och vidare mot Mesta där vi kollade på byn, gränderna var mycket trånga i byn, bland de gamla husen.

Limneas Mestori och den västra kusten var näst på tur, sedan vidare mot Agia Irini mäktiga vyer och vi såg en del badvikar. Därefter drog vi inåt land och upp mot Elata och Vessa, en härlig doft av pinje i skogen och det gick lite uppför. Vi drog oss sedan ner mot havet igen och Lithi för att sedan dra över ön mot Avgonyma och Karyes, det blev lite kyligt uppe på bergs-kammen men vi kompenserades av den härliga utsikten ner mot den andra sidan med Chios stad och dess omgivningar.

Nu när vi såg Chios stad för första gången på håll insåg vi att den inte är liten utan en ganska stor och rörig stad (30 000 invånare)! Hamnen påminner om Pireus med all sin trafik, mängden av biljettkontor, bilar och folk, inte så många färjor men en kakofoni av allt. Vi kollade runt med en del resebyråer för att få ihop tiderna till Psara, Ionusses och Limnos. Det var en hel del "tjötande" för vi blev hänvisade runt till olika kontor beroende på vilken ö vi frågade tider på. Inte helt lätt att få ihop tiderna så att vi kunde resa som vi hade tänkt.

Hem till Karfas och skyltar fanns bara man kom från rätt håll d.v.s. från hamnpiren. Väl hemma blev det de vanliga rutinerna med dusch, insmortning och GT. Middagen avnjöt vi hos Dionysos, lika gott idag också, kyckling i ugn och dito med sås till I. Kaffe, virre och dessert intog vi på balkongen, en härlig avslutning på en go dag.

Tredje dagen söndag 1 juli
Återigen en underbar morgon, vi grundade med en ordentlig frukost med ägg och bacon, bröd, ost och kaffe.

Iväg mot norra delen av ön, det blåste så in i. När vi körde i 50 km/h kändes det som minst 150 km/h, kinderna fladdrade. Ön blev nu betydligt kargare förutom i dalgångarna där det var grönt och vackert, ofta låg det passande nog en liten by i dalgången. (När vi senare åkte med båten till Psara såg vi att efter Ambelos blev ön grön och frodig igen, dessutom såg vi många förfallna terassodlingar på den norra delen av ön). Vi passerade en källa med all den frodiga grönska som den ger, det var rena rama svenska lövskogen.

Vi försökte hitta någon badbar strand men blåsten var för ihärdig och mycket skräp blåste upp på stränderna. Vi drog söderut för att finna den lilla idylliska stranden som vi sett utmed vägen i en u-sväng. Längre och längre söderut kom vi utan att finna stranden. Cirka 10 km norr om Vrontados där låg den.

Härliga bad och fin sandstrand men något kyligt i vattnet, ingen kantin eller annat, men det var några greker som var där och grejade med lite byggnation, så det var nog något på g. Baksidan på stranden upp mot vägen där kom det fram massor av färskvatten och det var kallt, I trodde att det var det som förorsakade det något kalla vatten, jag höll på att vinden blåste in kallt vatten.

Men hungern gjorde sig givetvis påmind, PA iväg till utkanterna av Vrontados och köpte lite Gyros och Mythos som "take away", gôtt! Ner till Karfas och in med badgrejorna i rummet och sedan åkte vi iväg längs stranden söder om Karfas mot Megas Limnionas. Vi passerade många rooms to let, hotell och motsvarande. Vi kom in på en liten grusväg förmodligen till byn Keramia (vi såg ingen skylt), där fanns det ett nedlagt tegelbruk. Där var det första gången som jag såg en riktig tegelstrand, spill från tegelbruket, annars finns det en ort i Bohuslän som heter Tegelstrand.

Åter till Karfas, inlämning av moppen, inköp av lite vin och "småäte" för kvällen och balkongen. När vi kom till rummet blev det som vanligt kroppsvård både in och utvändigt och en liten siesta.

Efter att ha kollat färjetiderna (avgång måndag, onsdag, torsdag, fredag och söndag till Psara), kom vi fram till att det är Psara som gäller Ionusses får vara "reservö". Vi ringde och kollade möjligheterna till boende på ön. Det enda stället där någon konversation uppstod var med Hotell Psara, en dam svarade och sedan en mycket lång väntan, innan en man som kunde lite engelska svarade. Det fanns studios lediga 50 €/natt lite dyrt tyckte vi men ok, det finns plats att bo på. Jag undrade om han kände till när färjorna gick från Psara till Limnos eller Agios Efstratios (det hade vi inte lyckats reda ut här på Chios), inte en aning svarade mannen jag är turist här! Men vi skulle fråga efter Mrs Poppis när vi kom till ön.

Kvällen avnjöts på balkongen med lite vin och tilltugg, otroligt lugntoch skönt.

Avresedag måndag 2 juli
Vi frågade vår värd Nikos om han kände till hur färjorna går från Psara till Limnos eller Agios Efstratios. Det hade inte en aning om och Agios Efstratios, den ön kände han överhuvud taget inte till.

Taxi kom på utsatt tid vid utcheckningsdax kl 12:00 och vi åkte ner till hamnen och köpte biljetter till Psara på Travel Shop som ligger längs hamnpromenaden. Båten heter Nissos Thira och utgår längst ut på den södra piren. Biljetterna kostade 9,90 € per person och båten avgick 15:00. Taxichauffören, väntade på medan jag köpte biljetter och skjutsade oss sedan till båten. Vi var ju där i god tid men de tog ombord väskorna och vi gick sedan iväg och tog en Mythos längs strandpromenaden. Vi tittade även in på Chios Travel, som återigen bad om ursäkt, Chios Travel är beläget i den södra delen av hamnpromenaden.

Åter till båten och iväg på utsatt tid, en del sjö men PA helt okey i början, men efter en tur ner till väskan i lastrummet efter lite grejor (varmt och oljestank), var det frisk luft och koll på horisonten som gällde! Vi närmade oss den lilla ön Psara som visade sig vara större än vi trott, och det samma gällde även byn.

Chios på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera