Resebrev från Lesbos 2007

© Text & bild: Hasse & Bettan

Lesbos 4-18/7, 2007

Sedan 1999 har vi besökt närmare 20 olika öar och några platser på fastlandet i Grekland. Såsom inbitna charterresenärer inser vi att det nu inte finns så många öar kvar som innebar "flygplats-buss-till-hotellet-installera-sig-och-börja-leva". Naturligtvis väljer vi alltid lägenhet eftersom det ger så många möjligheter till frihet och visst har vi haft en del önskemål, kalla dem gärna krav. Den bästa tiden på ett helt år är semestern, går det att uppfylla vad vi eftersträvar för en inte alltför hög penning så undersöker vi alternativen. Balkong är nödvändigt, pool är i stort sett nödvändigt då vi inte är så duktiga på att hantera havet. En gnutta utsikt skadar ju inte, kanske ett hotell där det t.o.m. går att komma nära vardagen direkt inpå ? Det har vi haft ett par gånger, i Platanias på Kreta åkte det förbi ett gammalt par på ett gammalt motoriserat trädgårdsredskap flera gånger dagligen och vi vinkade och vinkade ! Några öar undersöktes under vinter och vår. Kefalonia, Limnos och Lesbos blev de vi läste om. Limnos som var ny i Apollo´s program kom att plockas bort helt under våren pga. dålig bokning. Varken hotellutbud eller informationen i övrigt om Limnos såg inte heller så lockande ut. Ju mer vi läste om Lesbos, desto starkare blev känslorna för den ön och i mars bokade vi. Det blev en rolig variant och eftersom ön är stor så frågade vi helt sonika Apollo om det gick bra att få bo i en av orterna på nordvästra sidan och en på den södra. Visst gick det bra, vi skulle få följa med tillbaka till flygplatsen vid bytet av ort eftersom inga transporter var lämpliga på annat sätt. En plus en vecka således, ett utmärkt sätt att få en möjlighet att se och jämföra orter och annat på Greklands tredje största ö.

Dagarna innan resan innebar en mängd aktiviteter både för att vi skulle vara hemifrån i 2 veckor och allt som behövdes köpas in till packningen. Utmärkt att ha en dryg vecka på sig att utföra allt och samtidigt känna att inga tider behövdes passas på en månad (förutom flygavgången). Och för en gångs skull inte en tidig morgonflygning utan kl.16.00 så jag ringde i lönndom en bekant som kör taxi och undrade om han ville ha en fastpris-körning till Arlanda mitt på dagen. Det ville han gärna, att åka med en bekant är lite roligare än med någon man aldrig träffat förut. Så resgalna som vi är på avresedagen så är det svårt att låta bli att prata under ett par mils taxiresa. Att kliva in i avgångshallen c:a 3,5 timmar före avgång kan kanske kännas överdrivet tidigt ? Man ska ju komma i god tid numera, mer än förut pga all skärpt säkerhetskontroll. Ska man ändå bara "gå och trampa" så kan man väl lika gärna göra det på flygplatsen istället för hemma i lägenheten. Gaten intill oss hade avgång till Kefalonia med ett annat bolag, ett par timmar före vår flight. Det gick inte att undgå vilket trassel som hade uppstått, det berättades tydlig information där vi hörde 14 timmars försening pga tekniska orsaker. Hotell- resp. taxikuponger erbjöds resenärerna som säkert var i upprorstillstånd. Men vi var i tid, endast 18 minuter efter aviserad "SLOT-tid" var vi i luften. Diverse välbekant prat av besättningen, man slår dövörat till en smula då inte mycket av informationen berör oss. En kvinna med ett par tonåringar och väninnan också med tonåringar, hörs och syns mycket alldeles intill. Har hon aldrig flugit förr ? "Var tittar man på filmen", utbrister hon ivrigt och högljutt ? TV-skärmarna har inte ens hunnit fällas ut och vi småskrattar för oss själva. Lika mycket skrattar vi när ena stewarden frågar en av sina kollegor - "vart ska vi någonstans" ? Bara en vanlig dag på jobbet.....besättningen får ju knappt se en skymt av platsen de bara ska ned på och sedan vända tillbaka ifrån.

Med Apollo till Lesbos.

Helt okej käk ombord, vi tillhör de som uppskattar vad vi än får oss till livs oavsett vad det heter. Bara moln utanför, behaglig flygning med A-321:an (mitt absoluta favoritplan, mycket trevlig maskin) och efter dryga 3 timmar är vi inne över Lesbos som vi korsar i sydostlig riktning. Jag sitter i mitten så bara Bettan ser var vi är och hon konstaterar att det är en stor ö, många byar är synliga och det är mest i mitten det är bergigt. Det triviala i sammanhanget är att flygplatsen intill huvudstaden Mytilini ligger med berg och bostäder på ena sidan, och havet bara något tiotal meter från parkeringen på andra sidan, med synlig turkisk västkust. Så om man har lång väntan på avgående flyg eller av annan anledning, så kan man med fördel gå och ta sig ett dopp om man inte kan svalka sig på annat sätt. Av både säkerhets- och bekvämlighetsskäl fraktas vi i matarbussar till en anonym dörr för "arrivals".

Skiljer det sig från olika öar att man inte får gå på plattan eller har det blivit rutin överallt ? Och alla trängs, hur ivriga är folk egentligen för att få sina väskor när de borde se sig omkring och se vilket (litet) utrymme det egentligen finns för just 200 anlända människor på semester ? Även barn ska prompt stå i vägen med sina föräldrar och jodå, en man lyfter snabbt av sin väska från bandet, ser inte lilla tjejen på 7-8 år bakom sig som precis råkar få ena hörnet av hans tunga hårda väska på sin mjuka fot när han ställde ned den ! Ilsken blick från tjejens mamma - "se dig för drullputte" (tror jag hon tänkte) medan han omedelbart bad om ursäkt flera gånger trots att mamman själv borde ha hållit undan tjejen i trängseln. Men allt fungerar relativt smidigt sedan och vi kommer ombord på buss C som är en av 5 bussar redo för oss. C:a 2-3 personer för många har hamnat i vår buss men efter diverse omräkningar i flera bussar är det som vanligt några som inte lyssnat på den självklara informationen och inte tänkt längre än vad näsan är lång. Iväg i mörkret genom en kort bit av Mytilini där vi susar genom omväxlande breda dubbelfiliga gator och smala dito där avståndet mellan backspeglar och fasader är skrämmande kort. Omväxlande är även underlaget, vissa delar av vägen är inte ens asfalterad ännu. Det går uppåt, nedåt, mycket skog och serpentinvägar för att i nästa stund vara rakt fram och inga gupp eller annat som stör. Hastigheten pendlar mycket, krypfart ibland, 70-80 kmh ibland.

Resebrevet fortsätter »

 

Lesbos på Kalimera »
Fler resebrev från 2007 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera