Öluff till Kea, Kythnos, Serifos & Sifnos. Del 2.

Torsdag 6/9 Kea - Kithnos
Nu ska hotellräkningen betalas. Går ner till bankomaten. Jag får hålla på en kvart för att lura av apparaten några hundralappar.

Går ner på stranden och badar. Efter lunch går vi ner till hamncaféet. Till vår förvåning kommer båten in 1,5 timmar för tidigt. Det visar sig att den först ska in till Lavrio för att vända. Den är alltså i själva verket försenad. Sitter och tittar på en båt som lossar kalksten med en kran. Småstenarna släpps direkt på öppna lastbilsflak. En tankbil åker fram och tillbaka och vattnar gatan för att binda dammet. Vid sjutiden är vi framme på Kithnos och följer med en rumstant som hyr ut ett höjdarrum med balkong och havsutsikt för 35 euro. Här är prisnivån en annan. En Heineken kostar 2,50 euro på en närbelägen servering. Äter middag på en taverna med bord på stranden precis i vattenbrynet.

Fredag 7/9 Kithnos
Går runt och känner in hamnbyn Merichas. Tar reda på båt- och busstider. Efter mycket letande hittar vi busstidtabeller. De står på handskrivna lappar med grekisk text, tejpade på insidan av bussarnas vindrutor. Går så småningom till en närbelägen strand. Idag blåser det så att det nästan är kyligt i skuggan. På balkongen i morse måste man ha varma tröjor på sig.

Lördag 8/9 Kithnos
Vi har ett mål med denna dag. Det är att åka till Chora, leta upp ett postkontor och köpa frimärken. Stiger upp extra tidigt för att ta 08.25-bussen till Chora. Det sitter många greker och väntar på närbelägna tavernor. Det finns bara en buss på hållplatsen. På den bussen står det Chora. Kliver på utan att ställa frågan "Går bussen till Chora?" Så rutinerade greklandsresenärer borde ha begripit bättre. Bussen går inte alls mot Chora utan mot Driopeda. Därför ändras i detta läge strategin.

Vi ska kliva av i Driopeda. Bussen stannar till vid ett ställe i bergen där det ligger tre hus. En person stiger av. Det kan inte vara här tänker vi. Det kunde det, inses när bussen börjar gå neråt mot havsytan. Ändrar därför strategi igen och beslutar oss för att kliva av när alla andra gör det. Till slut stannar bussen i Kanala. Alla passagerare stiger av för att delta i en religiös ceremoni i en kyrka med undergörande ikoner. Vi förklarar vår situation för chauffören som erbjuder oss att mot en billig penning åka tillbaka med honom kl 10.30. Går till en närbelägen taverna med formidabel utsikt över bukten och nästa anhalt, Serifos. Krögaren sätter på diskomusik som överröstar sången från kyrkan, till de kortspelande gästernas förnöjelse.

Så småningom tar vi 10.30-bussen tillbaka och denna gång sluts en pakt med chauffören som dyrt och heligt lovar att sätta av oss i Driopeda. Sagt och gjort. Efter 10-15 minuter står vi på Driopedas huvudgata. Går runt i staden som verkligen kan betraktas som en labyrint. Det är svårt att avgöra om vi varit på ett ställe förut eller ej. När vi för tredje gången passerar en gumma som står och sopar gränden utanför sitt hus frågar hon (tror vi) vad främlingarna letar efter. Borde givetvis ha svarat: "Vi söker vägen, sanningen och livet" men mumlar bara något ohörbart varvid hon visar oss till ett café där vi sätter oss under vindruvsrankor och betraktar det inte alltför hektiska folklivet.

Söndag 9/9 Kithnos
Spänner på oss vandringsskorna för att gå till en avlägsen strand. Päivi tappar snart sugen och vänder om. Jag fortsätter ensam. När jag kommit upp i bergen ser jag att det är fruktansvärt långt till målet. Jag ser en ny strand efter ett tag och går mot den. Inser efter ett tag att jag gått en stor omväg. Vad gör det, vandringen i sig är vandringens mål. När jag nått stranden tar jag en väg uppför berget och lyckas efter en stund hitta en åsnestig utmed bergssluttningen som jag sett från andra sidan viken.

Problemet är bara att någon byggt ett hus där åsnestigen en gång gick. Att ta sig runt huset innebär en ganska jobbig klättring. Kommer till slut fram till stigen igen bara för att fem hundra meter senare finna en enorm mur. Som hjälp att ta sig över har någon placerat ut en lastpall som stod lutad mot muren. Den lastpallen har sett bättre dar och knakar betänkligt när jag testar dess hållfasthet. Vad hade Päivi sagt om hon varit där? "VÄND OM" hade hon sagt. På tillbakavägen hittar jag en lite lättare väg ovanför huset.

Sätter mig i skuggan under ett olivträd och betraktar utsikten över strand hus, hav och berg. Sänder en tanke till den som byggt en berlinmur här ute i ödemarken. Vilket enormt jobb! Vad var syftet? Jag går sedan samma väg tillbaka. Har viss SMS-kommunikation med Clabbe. Den information om morgondagens båttider som finns på www.gtp.gr stämmer inte med den som de lokala resebyråerna ger. Vem har rätt? Framtiden får utvisa det. När vi bänkat oss till middag ringer det i mobilen. Det är vår norske vän Slim som berättar att han sitter på en bar på Mallorca och att mitt över gatan ligger den svenska baren "Det glada hörnet" där det kryllar av aspackade svenskar.

Etablissemanget fylls hela tiden på av taxibilslaster med ännu fler aspackade svenskar. I baren dånar det av svensk dansbandsmusik. Slim uppskattar medelåldern till 55 år. Den norska baren "Gökeredet" ligger en bit nerför gatan. Dit har våra vänner ännu inte gått. På Päivis fråga om de sett några finnar är svaret nekande. En vecka på Mallorca och de har inte sett en enda finne. Enas om att finnarna inte tar sig ut ur sina hotellrum.

Måndag 10/9 Kithnos - Serifos
Jag går ner och ringer på hos madame kl 08.30 för att betala. Hon öppnar något yrvaken. Det krävs en hel del räknande för att komma fram till att jag ska betala 4*35 = 140 euro. Båten avgår 10.40. De lokala resebyråerna hade rätt och Internet hade fel.

Vid 12-tiden är båten framme och vi fixar ett rum med litet kök och utsikt mot Chora för 35 euro. En SMS-växling med Clabbe ger vid handen att han landat i Atén och tagit bussen till Pireus där han inhandlat en biljett på m/s Romilda med beräknad ankomst till Serifos 22.40. Underhandlar med hotelltanten som erbjuder Clabbe ett rum för 25 euro. "Behöver Clabbe något kök?" Frågar hotelltanten. "Nej inte behöver Clabbe något kök!" Svarar vi. Snabb mobilkontakt och affären är avgjord.

Går till en jättefin strand en bit bort från hamnbyn. Idag är det mulet stor del av dagen. Kl 22.45 kommer m/s Romilda och lägger till. Vi står på kajen och väntar. Det första vi känner igen på båten är Clabbes gamla öluffarryggsäck. Därefter känner vi igen Clabbe själv i nära anslutning till ryggsäcken. Trion äter middag tillsammans och sitter därefter länge på vår balkong och berättar om våra upplevelser och bragder på Kea och Kithnos.

Kythnos på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera