Amorgos, Donoussa, Schinoussa & Naxos. Del 3.

14/9 Söndag Donoussa
Går ner på byn och hittar en öppen taverna där vi försöker beställa frukost. Det lyckas sådär. Tavernan har inget bröd. Går till bageriet och köper ytterligare några cheese paj. Utan den sure bagaren och hans cheese paj hade vi svultit ihjäl på denna ö. Många festdeltagare kliver på Blue Star 2 som kommer in på återresan mot Pireus vid 9-tiden. Denna ankomst är inte på långa vägar så magnifik som gårdagens. Andra festdeltagare försvinner under dagen i egna och chartrade båtar. Någon form av religiös procession går också genom byn.

På kvällen går vi ner till tavernan där vi misslyckats med att beställa dagen innan. Upplägget är följande. Vi sätter oss vid ett ledigt bord. Om vi blir serverade inom 30 minuter är allt förlåtet. Om vi inte blir serverade inom 30 minuter ska tavernan bojkottas resten av våra liv. Det är ett femtontal gäster på tavernan. Under den halvtimme vi sitter där kommer det in några greker och några turister. Mönstret är tydligt, grekerna blir serverade, turisterna inte. När vi efter de överenskomna 30 minuterna lämnar etablissemanget diskuteras om bojkotten ska kompletteras med att varje gång vi passerar tavernan, visa upp någon kroppsdel ägnad att väcka förargelse. Avstår dock av hänsyn till övriga, i sammanhanget oskyldiga, tavernagäster.

På tavernan intill beställer vi en frugal måltid och ger rikligt med dricks. På kvällen kommer det in dimma som gör att man inte kan se husen på andra sidan viken 200-300 m bort.

15/9 Måndag Donoussa
Kl 08.15 kommer Skopan in i hamnen. Går dit för att se om resebyrån är öppen så att vi kan köpa biljetter till onsdagens avgång. Det är den inte. Dimman ligger fortfarande tät över byn. De infödda talar om London.

Jag vandrar bort mot byn Messaria. Möter en kvinna på väg in till byn för att handla. Dimman har lättat och solen lyser starkt. Det är dessutom vindstilla. Jag hittar ingen skugga. Till sist hittar jag ruinerna av en kvarn. Inte heller där finns någon skugga, Jag inser att den enda svalka jag kan få är genom att läsa i min medhavda bok om det finska vinterkriget. När jag tagit fram boken går faktiskt solen i moln. Sitter vid kvarnen och betraktar utsikten mot Naxos.

När jag fortsätter vandringen blir jag omgången av kvinnan som nu är utrustad med plastkassar. Hon är uppenbarligen på väg till Messaria, där det enligt uppgift bor två personer. Plötsligt svänger hon av och är som uppslukad av det ökenliknande landskapet. Vad är detta? Befinner jag mig i en film regisserad av Fellini. Mina funderingar kring kvinnans förehavanden i ödemarken blir alltmer aparta tills jag återkallas till ordningen av ett SMS från Päivi. Alla moln har försvunnit och nu är det hett. Jag går tillbaka till stranden. Stranden i Donoussa är lite speciell. Byn är delad i två delar som ligger på varsin sida om stranden. Det innebär att det dygnet runt är en mindre ström av fotgängare som går fram och tillbaka utefter vattenbrynet.

På kvällen kl 6 går jag till resebyrån som hör till vårt hotell. Den ska öppna kl 6. Där står fem presumtiva resenärer men ingen resebyråtjänsteman. Efter en kvart öppnar resebyrån och vi kan köpa våra biljetter till Skopans avgång på onsdag. Killen frågar vad jag heter. "Karlsson" svarar jag sanningsenligt. "Aha!" säger killen och skriver Mr and Mrs Honson på biljetten. Denna afton är flera tavernor öppna. Livet har återgått till det normala efter festivalen.

16/9 Tisdag Donoussa
Går en rundvandring i byn. Det tar 20 min och då ägnar vi 17 av dessa till att sitta och titta ut över havet. Går förbi "Sura gubbens taverna" och ser till vår förvåning att det sitter två turister och äter något vid ett bord. När vi kommer närmare ser vi att de äter ur en medhavd matsäck.

17/9 Onsdag Donoussa - Koufonissi
Skopan avgår enligt tidtabellen 08.20. Hotellkillen kör oss och väskorna till hamnen. Resan tar ungefär en timme. Följer med en roomsare och får ett bra rum för 30€. Därefter tar vi en fin promenad längs havet och tar en fika på ett kafe med öppethavsutsikt. Kafeägaren struntar i havet och glor på TV som han har där utomhus. På kvällen går vi ut i byn. Där finns caféer som serverar turister och resebyråer med öppettider.

18/9 Torsdag Koufonissi
Äter frukost på balkongen. Därefter går vi runt på byn. Jag köper biljetter till Schinoussa imorgon. Till middag äter vi den, enligt matsedeln, lokala specialitén "Lamp in the oven".

19/9 Fredag Koufonissi - Schinoussa
Skopan avgår 09.35. Går ner tidigt till hamncaféet och äter frukost. Hotellkillen kör ner väskorna till hamnen. Resan till Schinoussa tar en timme, Ett tiotal personer går av. På kajen står ett antal roomsare uppradade. Går fram till en grekisk mysfarbror som kör oss till hotell Galini som har en magnifik utsikt åt alla håll. Rummet kostar 25€. Vi slår till och blir bjudna på kaffe och ett sött bakverk som hotellfrun bakat själv. Hotellet ligger i utkanten av byn.

Mysfarbrorn berättar lite om ön. En märklig detalj är att det finns ruiner av fem väderkvarnar på ön och att dessa bildar två räta linjer som skär varandra i en rät vinkel. Det framgår inte vad det beror på. Kanske har ön en gång befolkats av ett stort antal geometriskt intresserade mjölnare. Efter en stund noterar vi att mysfarbrorn inte dricker kaffe som vi andra utan ouzo. Han tager sig helt enkelt en morgondramm. Kanske firar han dagens fångst i hamnen.

Äter lunch på en taverna med utsikt mot grannön Iraklia. Byn är verkligen häftig. Den ligger på en bergsrygg cirka 100 m öh. På eftermiddagen går vi ner till den närmaste stranden. När vi är tillbaka i byn tar vi varsin Heineken på ett café som opereras av en mycket gammal dam. Sitter på hennes uteservering och får då och då dra in fötterna när en bil kör förbi, så trång är gränden, som i själva verket är byns huvudväg. På kvällen går vi till en taverna som fått en utmärkelse av en grekisk turistorganisation. Må den få en utmärkelse även i dessa spalter. Avrundar kvällen på en bar med grekiska ungdomar.

Donoussa på Kalimera » | Koufonissi på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera