Öluffa i Joniska övärlden. Del 1. Ithaka.

Myrtosstranden på Kefalonia.

Avresa, Kastrup och Kefalonia

Avresedagar söndag 3 juli och måndag 4 juli
Avfärd från Perstorp 23:10 mot Hässleholm, duggregn. PA hade lyckats införskaffa ett jojo kort och köpt biljett hela vägen till Kastrup. Vi planerade att sova/vila på Kastrup tills incheckningen startade kl 05:00. Vilket visade sig vara mycket klokt eftersom det var översvämning i Köpenhamn, omöjligt att ta sig gick dit eller dän.

Väl inne på flygplatsen drog vi oss till terminal 2, där vi lierade oss med övriga "övernattare". En del sömn blev det men inte mycket. Äntligen blev klockan 5, dags för frukost, medhavda mackor inmundigades. Som vanligt lång kö till säkerhetskontroll och incheckning.

Iväg med JTG 295 till Kefalonia via Skiathos (fjolårets väskspöke) på utsatt tid. Våra förbeställda varor (och betalda) fanns på sätet, vi hade beställt 2x1 liter Famous Grouse i PET flaskor, praktiskt. Men utanpå påsen så fanns ett meddelande att innehållet inte stämde med beställningen! Vilket vi påpekade för flygvärdinnan, återkommer sa hon. Efter en stund kom hon tillbaka med 179 Dkr, som whiskyn kostade!! När vi kollade i påsen så var det Famous Grouse men i glasflaska! Vilken service...

Efter en timmas uppehåll i Skiathos flög vi vidare mot Kefalonia.

Kefalonia transfer

Måndag 4 juli
Väl framme på Kefalonia och i väntan på bagaget snackade vi med Apollos guider om transport till Sami, där färjan till Ithaka går. Det var taxi som gällde, inga bussar från flygplatsen till stan eller vice versa (som vi lärde oss på hemvägen). Vi fann en taxi utanför dörren 50 € till Sami inte en cent mindre, trots ihärdiga försök till prutning. Vi iväg med Michalis som chauffören hette. Han ondgjorde sig över regeringen och Euron, det var mycket bättre på drachmern´s, tid. Vi åkte tvärs över ön på vindlande vägar, högt över berget, vi fick en försmak av Kefalonias kuperade terräng.

Väl framme i Sami, fann vi att färjan skulle gå om 45 min till Ithaka. Vi köpte biljetter i kontoret rakt innanför piren, 3 € per person med färjan Ionian Pelagos.

Ithaka
Ithaka är en härlig liten ö, Grekland i ett nötskal, här finns en härlig genuin by i Vathi med riktiga tavernor, mycket lite tingeltangel, en livlig hamn att blicka ut över. Här råder ett härligt lugn, ingen onödig stress, vänliga och trevliga människor. Över ön finns det vackra vyer, mot havet och Kefalonia. Byarna och stränderna i norr är riktiga små pärlor. En ö att se från moppesadeln, mycket moppevänlig ö.

Nyttig info:
Grivas George apartments +306946895943
Omirikon hotell +30 26740 33596
Rent a bike +302674032850 ligger på Kalakinogatan
O´Nikos restaurant, Kalakanis restaurant, Super Marketen o bageriet ligger alla på Kalakinogatan där gatan bildar ett litet torg.

Ankomstdag måndag den 4 juli
Vi ankom till Pieso och där fanns det inte mycket, tre hus och ett antal bilar däribland några taxibilar. Vi samåkte med en äldre gentleman in till stan. Jag hade ringt till Gravis men fullt där, vi gick av vid taxistationen vid torget 4 €.

Vi gick in på Strintzis färjekontor och frågade om de visste något boende. Det enda de kände till var hotellet Omirikon längst på udden, vid den marina macken gatan heter Georgiou Drakouli. Det verkade vara lite lyxigt, pengavarningsklockorna ringde för PA. Väskorna fick vi ställa på färjekontoret sedan drog vi iväg. Vi tog oss dit och kollade, tjusigt värre 80 € per natt med frukostbuffé. Nja något mindre tjusigt och billigare var vad vi sökte. Vi kollade runt en del men allt var upptaget.

Nu började vi bli redigt trötta och matta, vi behövde duscha och sova, vi hade varit igång nästan 40 timmar, med bara någon liten slummer. Vi hämtade väskorna på färjekontoret och började dra åt hotellet, vi kunde sova där en natt och sedan hyra moppe nästa dag och leta reda på något mer passande var vår plan.

Då dök det upp två damer som undrade om vi sökte rum. Det gjorde vi, vi talade om våra preferenser, havsutsikt, A/C och kok möjligheter. Vi blev vallade runt till det ena pörtet värre än det andra inne i byn. Vi var så trötta så vi orkade inte protestera, men efter ett tag gav tanterna upp och vi fortsatte mot hotellet.

Vi intog vår tjusiga svit 201 och fick en behövlig dusch och en välförtjänt slummer. Efter den härliga slummern drog vi in till byn, äte hos Kalakakni 24 € för aubergin, kyckling och vin. Sedan slocknade ljuset nästan helt, men vi tog oss hem och njöt en liten stund på balkongen med lite dessert och avec. Sedan slocknade ljuset helt.

Andra dagen tisdag 5 juli
En härlig morgon, sedan ut till den väntande frukostbuffén, den var helt okej, dock inget småvarmt. Men mätta blev vi. Nu skulle det hyras moppe vi in byn och där på samma gata som gårdagens taverna, fann vi Rent a bike, 13 € per dag. Iväg för tankning sedan skulle vi reka på gatan bakom hotellet, där även Grivas Germios ligger det som Janne Kalimera rekommenderar. Vi tog oss upp på gatan bakom hotellet och första huset på vänster sida, är Grivas George apartments.

Vicky hustrun i huset visade oss runt, studio nr 6, var precis vad vi var ute efter. Trots ihärdigt försök till att pruta kom vi inte ner något, men 50 € är helt okej. Mycket glada vände vi tillbaka de få metrarna till hotellet och checkade ut. Vi intog vårt rum med glädje, härligt att flytta in där!

Utsikten från rum 6 på pension Grivas George.

Nu blev det fart på moppen, mot norr, nu skulle ön kollas, vi körde på den västra vägen den sida där Kefalonia ligger en bit västerut, härliga vyer över ön och havet mot Kefalonia! Vi hade Kioni som slutmål, på vägen passerade vi Stavros och strax innan Polis beach, en organiserad strand.

Kioni en liten vacker by som är omgiven av små stränder. Själva byn ligger i en liten trång vik, tavernor runt kajen. Vi valde en taverna fick mat så vi blev mätta och belåtna. Vi fortsatte mot Marmaka stranden, trots att vi hade en Road Edition karta så hade vi en del problem att hitta. (Ingen av de kartor som jag fick tag i, verkade vara uppdaterade). Den stranden som vi trodde var Marmakastranden var en strand som ligger norr om Marmaka, dock inte utsatt på kartan. På den stranden var det vild camping så vi vände tillbaka till den strand som vi senare förstod var Marmaka. Marmakastranden är en klapperstenstrand, utrustad med en kantin.

Väl avsköljda och svalkade i havet vände vi åter mot Vathi men nu över "ryggen" på ön. Det var mycket mäktigt att åka där uppe bland molnen, vi passerade Anogi som hade himmelen till tak och ett café. Annars mycket lugnt i byn, vi såg inte ens en katt, men väl några kossor utanför byn. På hela vägen tillbaka övre "ryggen" mötte vi två bilar och två moppar. Vindlande vägar ner mot Vathi, mycket vackert.

Vägen ner från "ryggen", fastlandet i fjärran.

Vi fortsatte ner i byn till närmaste Super Market där livets nödtorft inhandlades. Sedan den obligatoriska insmortningen med den nog så viktiga vätskekontrollen. Efter vår härliga slummer drog vi in i byn och fann en riktigt genuin taverna, den hade alla kriterierna uppfyllda, blåvita dukar, nakna lampor/lysrör i taket, kamikazestolar (de med snören som nyper en i rumpan om man har för korta shorts/kjolar) och det satt greker där och åt. Den ligger lite närmare havet än O`Nikos och Kalakakni men har mycket god mat. Pastitio, get och vin 22 €.

Lite Tiramisu och kaffe med avec på balkongen fulländade dagen.

Tredje dagen onsdag 6 juli
En härlig morgon, med frukost på balkongen. PA iväg och köpte bröd, bageriet ligger i hörnet Kalakanis och O´Nikos ligger. En god frukost med yoghurt, bröd, ost tomat och kaffe gôtt. Nu kände vi oss väl rustade inför utforskandet av öns södra del. Men först tankning, under gårdagens utflykt hade det gått tre liter! Först åkte vi österut mot Sarakinostranden. Den visade sig vara en organiserad strand med parasoller och en kantin.

Vidare mot Cape Mounda, vi gjorde en avstickare till Kaminia beach som låg i en vacker liten bukt. Åter mot Mounda, vi passerade stigen ner till Arethousa källan, men avstod att promenera efter ha läst om Janne och C:s misslyckade vandring dit ner. Vi fortsatte på den asfalterade vägen mot Mounda men efter ett tag blev det grusväg i hyfsat skick sedan allt sämre väg. Vi vände och kollade runt vid avtaget till Evaneos grottan, där fanns en övergiven byggnad, utsikten bakom huset var hänförande över ständerna Talaros och Perapigadi, samt ön Perapigadi. Stigen såg ganska äventyrlig ut så vi stannade kvar uppe på höjden.

Vy över ön Perapigadi samt stränderna Talaros till vänster och Perapigadi till höger, Arethousa källan ligger där någonstans i mitten på sluttningen.

Nu var det lunchdags och ett besök i Perachori med lunch tänkte vi. Men inte tusan var byns enda taverna öppen, den öppnar senare på säsongen.

Ner till Vathi för lunch, vi åt på samma ställe som igår, ett norskt par kom och satte sig ett bord bort. En del engelska innan vi kom underfund med att vi kunde tala våra hemländers vilda tungomål. Vi hade en trevlig konversation mellan borden.

Nu var det bad som gällde, vi for österut mot Sarakiniko stranden. Klapperstenstrand, lätt att ta sig i och ur. Härligt med ett svalkande dopp och en liten slummer innan vi åkte vidare.

Tillbaka till Vathi och vägarna norr om byn, förbi Omirikon hotellet, bort till marinan. Vi passerade en Taverna och kom vid vägs ände fram till en liten sandstrand (troligen öns enda) med en liten strand bar. Stranden är inte namngiven på någon av mina kartor 9. Vi vände och körde bort till korsningen efter marinan och tog av till vänster över berget vägen var asfalterad. Mot Mnimata och Skinos stränderna. När vi kom fram till Mnimata, en klapperstenstrand med parasoller, började en grusväg och vi hade kört nog för idag så vi vände hemåt. Väl framme var det omhändertagandet av våra vackra kroppar som gällde.

Efter en härlig siesta, middag hos Kalakaknis, kleftiko mycket god men helt annorlundavariant än vad vi ätit tidigare. Givetvis avslutades kvällen på balkongen, men vi satt innanför dörrarna, det var ganska kyligt. Men utsikten över hamnen och byn var ju lika vacker oberoende av temperaturen. Något trötta drog vi oss tillbaka till sängarna, John Blund kom genast.

Fjärde dagen torsdag 7 juli
En helt underbar morgon före frukost. Sedan iväg för tankning och norrut igen på Kefaloniasidan. Vi hade tänkt åka den gamla vägen som går närmare havet än den nya vägen. Men när vi väl hittade den insåg vi att den vägen skulle vi inte åka, den var inte farbar. Vi fortsatte norrut till Lefki, där vi tog vägen ner mot havet.

Vi såg ett antal badbara stränder där nere som vi tänkte besöka på hemvägen. Vi vände och körde till Stavros och sedan upp till den lilla sömniga byn Exogi, moppen fick jobba uppför den branta vägen. Utsikten var hänförande, vi tog en "blängapaus" och riktigt tog in omgivningarna. Ner igen mot Stavros och vidare "the way of scenic view" alltså vägen över berget mot Marmaka. Återigen vyer som tog andan ur en, mycket vackert.

Nu var det dags för lekamlig spis, åter till Stavros och torget mitt i byn. Vi tog första bästa taverna, stuffed tomatoes, Moussaka och Mythos 19 €. Nu var det bad som gällde vi körde tillbaka till stranden som vi rekat i morse, ner till höger vid Lefki. Givetvis kollade vi längst bort vid Vrisi stranden, men de var lie svårt att ta sig nertill stranden. Vi vände och tog oss till Ioannis stranden, där fanns det en del parasoller, dock ingen kantin. Ganska grov klapperstenstrand som är alldeles vit och underbart vatten. Ovanför stranden ligger en ståtlig villa med en avancerad trädgård.

När vi fått nog av sol och bad åkte vi tillbaka till Vathi. De nu så vackert bruna kropparna blev väl insmortade och fick sin efterlängtade vätskejustering innan vi fick den välbehövliga siestan. Vi noterade att vi fått grannar, tre teologistuderande damer, mycket passande :.
Utvilade tog vi oss ner till färjekontoret för att undersöka färjelägenheterna till Meganissi. Resan måste gå via Lefkas, båt varje dag kl. 11:00 från Frikes. Att åka från den norra delen av ön var ju lite dumt tyckte vi, men Frikes ligger ju betydligt närmare Lefkas än vad Vathi gör!

Mot O´Nikos nu skulle det ätas, tomatsallad med lök (PA´s livrätt) Stifado och lemon chicken, med vin 24 €.

Vi återvände till lägenheten och njöt av utsikten från balkongen, där vi i vanlig ordning intog kaffe med avec. Vyn över hamnen och byn är inte att leka med, mycket vackert. Sängarna stod i givakt när vi kom in, sömnen kom genast!

Femte dagen fredag den 8 juli
En ljuvlig morgon på Odysses ö, frukost och planering inför dagen. Helt utan förvarning brakar PA´s stol. Viss munterhet uppstod på andra sidan bordet, Vicky såg det hela och blev alldeles förskräckt. Men vikingen klarade sig utan någon större skada, stolen blev däremot kaffeved. Vi fick genast en ny stol av Vicky som oroade sig för PA´s hälsa.

Vi beslöt att åka till Frikes via Anogi, vi hade inte åkt den vågen från söder till norr. Häftigt att åka däruppe med den magnifika utsikten in mot fastlandet och grannöarna. Vi kollade runt i Anogi, lika lugnt som sist, vi kollade även på ruinerna från gamla Anogi. De såg ut som helt ordinära grekiska ruiner från förr, dock inte antika men väl några hundra år. Vi tog oss till Frikes där vi fann piren längst ut mot havet, vilket vi fick bekräftat av servitrisen där vi tog 12:ölen, biljetterna säljs i den andra souvenirbutiken på gatan in till vänster.

Nu började våra magar att knorra, mot byn Stavros för lunch på Caféet strax norr om torget, ägg och bacon, det satt som en smäck. Till dessert kladdiga kakor, PA´s var med choklad och chokladmousse. Efterrättsmagen blev mycket glad över denna oväntade ynnest. Med väl förrättat värv vid lunchbordet, åter mot Vathi och Dexastranden.

Vi körde på Kefaloniasidan, det är en underbar moppe/MC väg, massor av svepande "frisiktskurvor" och en vidunderlig utsikt över havet och in mot Kefalonia.

Dexastranden är en organiserad strand med en kantin, lite skräpigt var det och vattnet var inte så klart som på andra stränderna som vi besökt. Hett som tusan var det också och att det var lä för vinden gjorde det inte bättre.

På vägen tillbaka till lägenheten såg vi en segelbåt från Brasilien på väg in i hamnen. Det kan inte vara så vanligt på Ithaka, med segelbåtsbesök från andra sidan Atlanten.

Väl hemma skötte vi om de vackra kropparna helt enligt statuterna, vätskekontroll, insmortning och en liten slummer klarade vi av, innan det var dags för middag.

Vi tog till O´Nikos som ligger mittemot Kalakanis. Kleftiko grillspett, vin och sallad mumsigt. Vi träffade på det norska paret som hade hyrt båt under dagen, det hade varit mycket trevligt, men det hade gått åt en hel del bensin under dagen. Nu var det dags för finalen på balkongen, Super marketen stängd så det blev ingen Tiramisu ikväll men väl kaffe med tillbehör. Utsikten från balkongen är inte att "leka med". Men trots den vackra utsikten övermannade tröttheten oss.

Resebrevet fortsätter »