Två veckor i Pythagorion på Samos. Del 1.

Detta är en sammanfattning av våra två veckor (aug-sep) på Samos. Vi planerade vår vistelse till största delen utifrån info och tips från Kalimeras forum samt E-guiden som vi också köpte. Vi var fem personer: en bebis på 11 månader, en 5-åring, en mormor på 71 och två föräldrar i sina bästa år…

Vi bodde i Pythagorion på Hotell Hera 20:e augusti till 3:e september. Hotellet var helt OK, litet, väldigt rent och fräscht med trevlig personal och mycket centralt beläget på den smala Pythagoragatan, ett stenkast från huvudgatan och två stenkast från hamnpromenaden. (Huvudgatan är den väg som går hela vägen från flygplatsen/Chora/trafikljusen ända ner till hamnen.)

På nätterna kunde viss trafik vara störande om man hade öppna fönster. Enkel köksutrustning/minikök och mysig innergård gjorde att alla frukostar och de flesta luncherna åts hemma. Ett par-tre Supermarkets fanns inom kvarteret. Vi drack uteslutande köpt flaskvatten, på rekommendation, men det var kanske onödigt, i.a.f. för oss vuxna… Dessutom fanns det en allmän(?) vattentapp nere vid hamnen, precis där huvudgatan möter hamnpromenaden. Om det var annat än vanligt kranvatten i den vet jag dock inte!

Hotel Hera i Pythagorion.

Innergården på Hotel Hera.

Att vi valde just Pythagorion var för att vi ville ha nära till det mesta (och kort transfer) och att vi inte är så intresserade av rena turistorter med långa sandstränder fullpackade med turister. Förvisso dominerades gatubilden i Pythagorion av just turister, ofta skandinaver, men det fanns ändå en hel del ”Grekland” i gränderna.

Att staden skulle vara kuperad och därför olämplig för äldre och barn (som nämns i en forumtråd) är fel, större delen av centrala Pythagorion är platt och endast åt ena hållet klättrar delar av staden upp mot en bergssida. Vi tyckte nog att hamnpromenaden var överreklamerad, i.a.f. tavernorna med sina ”inkastare”. Mest beröm hade vi läst att restaurant Elia fått, så där åt vi en kväll, men inte mer… Maten var det absolut inget fel på, men där var fler svenskar än på en taverna i Sverige och den ständiga kön och höga tempot runt borden gjorde att man kände sig väldigt stressad under middagen. Att kocken skulle ha arbetat i Sverige är väl knappast en merit i sig?

Ytterligare några tavernor utmed hamnpromenaden provades men får i många fall anses vara rena turistfällorna. En annan taverna vi läst gott om var Irodion, som låg längre upp på samma gata som vårt hotell. Även där blev det bara ett besök p.g.a. den ”ogrekiska” stämningen samt det förhållandevis höga priset. Inget ont sagt om maten dock! Den taverna vi fastnade för var Esperides som låg snett över gatan från vårt hotell, där var allt perfekt och vi åt där ett flertal kvällar. Maten var superb, servicen snabb och personalen urtrevlig.

Esperides i Pythagorion.

Även Aphrodite på samma gata men söderut, längre ner mot havet, rekommenderas av oss och fick flera besök. De flesta (alla?) tavernor vi besökte hade barnstol för den minsta. Sammanfattningsvis: undvik helst tavernorna på strandpromenaden (dock fanns ett par trevliga barer samt kaffenio Muragio som kan rekommenderas!). Vi hade läst att det skulle finnas ett begränsat nattliv i Pythagorion, men det lyste helt med sin frånvaro. Vid ett par tillfällen var jag ute och flanerade efter kl. 00:00 och hela byn var i stort sett öde, förutom ett par barer utmed hamnpromenaden där folk satt och pratade i lugn och ro.

På den nordöstra piren, där Pythagorasstatyn står, finns en ”inhägnad” lekpark med lite gungor m.m. Den verkar vara mest använd av grekiska barn vars föräldrar jobbar i tavernor och butiker under kvällarna, men även vår dotter hade kul där!

När det gäller bad är den bortre, nordöstra stranden Remataki en ganska fin sand-/grusstrand, ej så extremt långgrund som beskrivs i E-guiden, medan den sydvästra (Tarsanas) är riktigt stenig. Med badskor är den dock badbar och om man vill snorkla är det hit man ska om man inte vill åka utanför stan. Jag såg själv rester av (mindre) kolonner liggande bland stenblocken nära piren, men huruvida dessa är gamla eller inte vet jag ej… Vi tyckte inte att det gick speciellt stora vågor där trots att den är ganska exponerad, dock var vattnet vid båda stränderna tidvis ganska grumligt. Inte vid någon av stränderna behövde vi betala för solstolarna, kanske för att vi vanligtvis handlade något i intilliggande barer/tavernor?

Remataki beach.

Tarsanas beach.

Då jag tycker om att springa (löpträna) utforskade jag omgivningarna och fann att det gick alldeles utmärkt att springa ut från stan mot flygplatsen och antingen ner på vägen utmed Potokakistranden eller strax norr om flygplatsen upp mot Chora eller mot Ireon. Att springa flacka slingor på åtminstone ett par mil är där inga problem.

Det finns mycket historia och arkeologi att ta till sig i Pythagorion, bl.a. ett särdeles fint, stort och nytt (EU-bekostat…) arkeologiskt museum, dock med mindre trevlig personal. De var snarast vakter och inte guider. Vill man se den lilla staty som en ”Kalimera” hittade 2001 när han snorklade vid Tarsanasstranden/piren så står den i en nisch i en mur på andra våningen, se resebrevet Samos 15 - 29 juli av Lasse. Den ende i personalen som kunde ge oss information om denna var en äldre man som jobbade i garderoben!

Museet i Pythagorion.

Resebrevet fortsätter »