Bil- och öluffa på Kreta. Del 5.

Kato Zakros

Kato Zakros är en liten by vid vägs ände, med några hus, rooms to let och tavernor. Samt en större utgrävning av ett Minoiskt palats. Ligger långt från civilisationen, ingen nämnvärd trafik eller annat störande.

Nyttig info:
Boende, Apartments Kato Zagros Palace www.katozakros-apts.gr de har Wi-Fi
Ingen ATM och ingen uthyrning av fordon

Ankomstdag onsdag 18 juli

En härlig vy över Kato Zakros mötte oss på vägen ner. Men vilken blåst, det gällde att hålla i hatten. Vi började vistelsen i byn med en brunch på Akrogiali, smakade alldeles utmärkt. Därefter letande vi efter rum, samtliga rum nere i byn var upptagna utom några som hade uteplatsen på trottoaren, inge bra. Vi tog oss en bit inåt land, till Stella som låg inne bland träden, mycket lugnt, men lite mörkt och ingen utsikt. Vi provade Kato Zagros Palace som ligger på dalsidan, mycket snyggt och propert, härlig utsikt över byn och havet, 45 € A/C och kyl. Där stannade vi.

Stranden framför byn var ganska fullbelagd så vi fick tipset av vår värd George att gå förbi byn och bort till den lilla bukten. Men vi var inte ensamma om att ha kommit på den tanken, den lilla viken blev snart fullbelagd. Vi tog oss till den västra delen av bystranden. Men blåsten var inte att leka med. För att inte bli blästrad var man tvungen att ligga i lä.

Vy över Kato Zakros bukten.

Vinden kom ylande ner genom De dödas dal och mötte vågorna som var på väg in mot stranden, lite lustigt fenomen att titta på. Stranden var lite svårtillgänglig stora stenar att övervinna innan man kunde få ner den vackra kroppen i vattnet. Framåt aftonen körde vi den gamla vägen mot Zagros, mäktiga vyer över De dödas dal. Vi kom fram till nya vägen
cirka en ½ mil från Zagros.

Väl framme i Zagros kollade vi runt lite i byn, mycket lugnt och stilla. Vi bunkrade upp lite och PA köpte även en ½ liters plåtkaraff för vin. :-)

Blåsten i Kato Zakros störde oss en del, vi hade en förnyad planering, om vi inte skulle åka till Falassarna redan på fredagen innan helgtrafiken. Vi satt på balkongen och beundrade utsikten över byn och havet, tillsammans med lite kaffe. Vi drog oss ner till byn för äte, vi tog in på en av tavernorna mitt på "huvudgatan". Vi åt små skor (Popotsakia) och kyckling i ugn tillsammans med sallad och vin, inget kvitto överhuvudtaget, endast muntligt 26 €.

Det var en orkanliknande blåst. Vi satt inne på tavernan med tröjor och koftor på, trots det huttrade vi. När vinden vrålande drog ner genom De dödas dal och rev upp fräsande skum på vågorna och sanden blästrade. Då var det svårt att ta till sig Janne "Kalimeras" beskrivning i E-guiden om Kato Zagros "Att befinna sig så långt från civilisationen, och här är så tyst och stillsamt".

På balkongen var det lugnare och framför allt varmare, vi njöt av utsikten en stund innan sängen.

Andra dagen torsdag 19 juli

En ljuvlig morgon, vinden hade mojnat, lugnt och stilla, mer likt Janne "K:s" beskrivning idag. Vi åkte ner till byn och promenerade upp till den lilla byn (några få hus) norr om utgrävningarna. Det ser ut som om det är sommarhus för lokalbefolkningen, inte en levande själ fanns där.

Vi tog oss ner till byn för frukost, den satt som en smäck. Fortfarande lugnt, ingen blåst och lite folk, vi intog två solstolar på stranden. Vid pass klockan 11 kom lokalbussen med en handfull badare. Lite senare dök de vandrare upp, som överlevt morgonens vandring ner genom de Dödas dal. De överlevande hämtades däremot av en separat buss. Lugnet lägrade sig åter på stranden, vinden blåste en lätt bris.

Men på eftermiddagen tog den i igen, men inte så våldsamt som under gårdagen. En härligt slö och slapp dag på stranden. Men icke förty krävdes kroppslig omvårdnad och vätskejustering vid dagens slut. Vinden låg inte på så mycket idag så det var härligt att sitta på balkongen.

Vi började packa inför morgondagens avresa. Ner till George för betalning och pass i retur. Vi åkte ner till byn för den sista middagen i Kato Zagros, Popotsakia för två, vin och sallad samt en del on the house. Som vanligt inte tillstymmelse till kvitto, endast verbal nota.

En sista afton på balkongen men nu hade vrålandet från De dödas dal ökat igen, lite kyligt på balkongen. Vi drog oss inomhus lite koll på Tv:n innan natten.

Avresedag fredag 20 juli

Förmodligen spelar åldern in, vi vaknade redan kl 07:00. Lite kaffe, vi lämnade nyckeln och sedan iväg västerut. Nu skulle vi tillbaka till den västra sidan. Men vi tog en lite omväg runt Xerokombos, Ziros, Chandras innan vi nådde Sitia och vägen västerut. Hyfsad väg fram till Agios Nikolaus, där började National Road, motorvägen som går ända till Kissamos.

Besök på Knossos får anstå till nästa besök på Kreta. Vi gjorde brunchstopp i Bali. Vi åkte så långt vägen gick genom byn, ända fram till hamnen och en liten inklämd strand packad med folk.

Men på familjetavernan Valention´s serverades vi en alldeles utmärkt, full breakfast 19 € inklusive två Mythos. Byn Bali är mycket kuperad, och har ganska smala gator/vägar.
Efter avlutat äte "Hit the road again PA", vidare mot Kissamos, när vi passerade Chania såg vi ingen brandrök, det skulle brinna där i närheten, allt enligt uppgifter på nätet.

Vi passerade Kissamos och vidare mot Falassarna men vi lyckades inte hitta den första avtagsvägen i Platanos, skylten förmodligen gömd bakom en buske eller träd. Vi fann avtag nummer två, vägen ner mot Falassarna var vindlande, härlig vy över havet på vägen ner.

Fallasarna

Falassarna är egentligen ingen by, utan mest en jordbruksbygd, med massor av "melonväxthus" och olivträd. Den bebyggelse som finns har tillkommit runt stranden Big beach, en del rooms to let, hotell och tavernor. Men ett mycket "laid back" ställe om man undviker stora stranden.

Nyttig info:
Boende Aqua Marine www.kissamos.net/aquamarine.html , +30 2822 0 41414 eller +306973613472, Mike Perathorakis
Super Market finns två stycken, den vid byvägen har bäst sortiment
Ingen ATM, ingen moppe/biluthyrning, allt finns i Kissamos, lokalbussen tre turer per dag.
Vassilis taverna mitt i odlingarna bakom hamnen, http://www.tavernavassilis.gr/index.html

Ankomstdag fredag 20 juli

Väl framme i byn kollade vi av stället genom att köra byvägen fram och tillbaka. Det fanns ett och annat hotell, ett antal rooms to let. Vi fastnade för Aqua Marine ett litet mysigt ställe med trädgård runt omkring. Mitt i siestan knatade vi in på Aqua Marine, där fanns det också skyltar (som på Panorama) men lite annorlunda. Här är en av skyltarna!

Allt i köket och kylen var gratis. Där fanns färska ägg, bröd, smör, melon, tomater, raki, mm.

Vi stod där och glodde på skyltarna, menar de vad vi tror att de menar? Det gjorde de strax kom Silvi och förklarade på knapphändig engelska att det var så. Hon visade rummet ett ganska litet rum med balkongen mitt i "grönsakerna" från trädgården men med A/C och kyl, 35 €. Härligt med tillgång till kök, trädgård, allrum med Wi-Fi. Mike ägaren kom hem lite senare och förklarade allt på utmärkt engelska.

Vi packade upp och drog iväg till stranden, vi körde söder om Big beach, inte så fin sand, lite sten på vägen ut och in men helt okej. Inget folk men samma vatten : Det var härligt att svalka sig i böljan den blå, efter mer än fem timmar i bilen, det var yndigt. Kroppsvården efter badet kändes mer än nödvändig en dag som denna. Siesta och äte hos Captain Nicolai nere vid hamnen. Utsikten var betydligt bättre än maten. Sedan sängen efter en lång dags färd mot natt.

Solnedgång från Captain Nicolai.

Andra dagen lördag 21 juli

En härlig morgon, frukost i trädgården, ägg, bacon, melon och färska fikon från trädgården smarrigt. Ner till vår strand, inte en parasoll och endast två personer 300 m bort.

Falassarna beach söder om Big beach, vår härliga "badbalja".

Vi hittade ett ställe som var yndigt, en badbalja som översköljdes av vågorna, mycket bra för avkylning, simmandet utfördes lite vid sidan av baljan. Dagen förflöt i ett härligt lugn, vi såg horder av parasoller på långt avstånd (Big beach).

Vid lunchdags drog vi oss till Big beach och strandtavernan. Vi tog en Club sandwich och en toast med öl, mycket gott. Nu kände vi oss mogna att beblanda oss med alla de andra på Big beach. Mycket fin strand och härliga bad, vi fördrev lätt resten av eftermiddagen på den fina stranden.

Upp till pörtet för den nu så väl inövade kroppsvården och vätskejusteringen. En skön vila och när vi kom ner i trädgården, bjöd Mike in oss på barbecue nästa kväll, trevligt! Vi tog oss till Sunset för middag. Fläskkött med ärtor, grönsaksgratäng, sallad och vin 23,50 €. Mycket gott och härlig utsikt från Sunset. Vi gick sedan bort till baren Orange and Blue men tröttheten tog överhand. Vi tog oss hem till sängarna.

Tredje dagen söndagen 22 juli

En loj morgon med frukost i trädgården, härligt att sitta i skuggan under träden och äta frukost. Vi åkte ner till vår badbalja och njöt av dagen inga övriga badande på stranden, baddräkter var inte nödvändiga.

Vid lunchdags tänkte vi äta på tavernan som vi trodde fanns vid den lilla stranden nedanför Sunset, men si där fanns ingen taverna. Så det fick bli Sunset istället, sallad, friterade auberginer och öl. Precis lagom vid denna tidpunkt på dagen. Resten av eftermiddagen tillbringade vi på Big beach, sköna bad och solen var på plats som vanligt.

Åter i vårt pörte genomförde vi insmortning och vätskejustering med aldrig tidigare skådad ackuratess. Vi intog sängarna för en livgivande vila innan vi skulle ner på Barbecue i trädgården. Där fanns det en del folk, 11 personer, bl.a. Mike´s far 90 år, en Evert Taube kopia. Vi åt grillad fläskkotlett, med matig sallad mycket gott. Bland gästerna fanns också de mycket sympatiska Daphne och John som emigrerat från "Little England" till Kreta och byn Ravdoucha, som ligger på nästa "fingerhalvö". Vi hade en trevlig afton i glatt sällskap. Det blev en lugn natt efter all mat och dryck.

Fjärde dagen måndagen 23 juli

En härlig morgon, purrning redan kl. 08:00, frukost i trädgården som vanligt. Nu skulle vi till lagunen Balos och ön Gramvousa, med utflyktsbåten som går från Kavonisi, Kissamos hamn. Den ligger lite västerut från stan. Väl framme ville vi ha biljett till den största båten Gramvousa, men den var fullsatt. Vi fick ta Porto Gramvousa istället, vi betalade 18 € /person, fullt pris 22 €, men vi hade fått rabattkuponger på 4 €. När vi betalt biljetten så skulle vi gå runt hörnet till ett annat kontor och betala 1 € per person till naturskyddet av lagunen.

Vi gick ombord och när vi såg alla turistbussar som anlände förstod vi mer än väl varför Gramvousa var fullsatt. Men efter stund kastade vi loss och tuffade mot Balos, informationen i högtalarna lämnades på nästan samtliga Europeiska språk, inklusive svenska, riktigt turistiskt. Vi hamnade bredvid ett ungt ryskt par från Murmansk. De berättade att där kunde det under sommaren bli 20 grader varmt i några få dagar. Jämfört med detta kan en dålig svensk sommar vara riktigt varm.

Vi kom fram till Balos på norra stranden och vi sattes i land via mindre båtar, det tog c:a 45 minuter att tömma båten.

Mycket vackert och Karibiskt även här, men det blåste så in i, sandblästring överallt. Enda chansen var att ligga alldeles vid vattnet, här fanns inget som man kunde läa bakom. Vi låg mindre än 2 dm från vattnet, ibland stänkte det, men det funkade. Att ta sig till andra sidan av lagunen går via klipporna i väster eller att gå över på grundaste stället c:a 1 m djupt.

Balos, den "Romerska hären" närmar sig.

Efter några timmar så kom den stora båten Gramvousa och la till vid klipporna. Hon öppnade bogluckan och ut strömmade alla 1 200 passagerarna, de såg ut som en Romersk här, som kom stormade mot oss. Vi packade ihop och sökte skydd i kön till överfartsbåtarna. :-)

Mängden turister som vällde in över Balos var en svår chock för oss. Lätt traumatiserade, men med en viss euforisk känsla av befrielse, transporterades vi över till Porto Gramvousa.

Vi skeppades nu vidare till ön Gramvousa, där de flesta vandrade upp till borgen/staden på toppen av ön. Dock inte PA som fortfarande led av sina skavsår från Gavdos. Under färden tillbaka till Kavonisi pratade vi med ett dansk par, som de senaste fem åren hade tänkt ö-luffa, men inte kommit till skott ännu.

Väl i land åkte vi in till stan för bunkring, stor Super Market längs huvudgatan. Hem över berget till Falassarna. Mike och Silvi tog emot oss med melon och vatten i värmen, det var en lisa för själen efter vår traumatiska upplevelse på Balos.: En dansk pige hade sällat sig till gästerna på Aqua Marine, vi hälsade och snackade. Mike tittade och frågade lite undrade förstår ni varandra? Ni talar ju olika språk eller? Vi förklarade och han tyckte att det var praktiskt för oss.

Den sedvanliga omvårdnaden om våra kroppar vidtog, insmortning och vätskejustering.
I söndags hittade vi tavernan Vassilis mitt inne bland växthus och olivträd, snett bakom hamnen. Vi begav oss dit med den lilla trogna bilen, för nu var det dags för middag. Vi åt fyllda pumpablommor, sallad, pastitio, soutzoukakia med vin för 31,50 € allt mycket gott, bästa ätestället hittills I Falassarna. En stilla stund på balkongen innan sängen.

Femte dagen tisdagen 24 juli

Härlig morgon, full frukost som vanligt nere i trädgården. Sonen till den italienska familjen som anlänt igår, tittade dreglande på våra tallrikar. Vi åkte ner till "vår" strand inte mycket till vind idag, det blev många dopp.

Vid lunchdags förflyttade vi oss till Big beach för lite äte, Club sandwich och toast nersköljt med Mythos. Vinden mojnade helt fram på eftermiddagen, det blev riktigt hett, vi drog oss tillbaka till det luftkonditionerade rummet. Omvårdnaden startade genast, mycket behövlig i denna hetta. Siesta innan vi gick till den närmaste tavernan Petalida. Här var utsikten betydligt bättre än maten, men vi blev mätta. När vi kom upp till Aqua Marine efter en kort promenad. Fann vi en fransman på besök, god vän till Mike. Han hade köpt en ruin till hus för många år sedan i Platanos men nu rustat upp det. Mike bjöd på lite raki och snack innan sängen.

Avresedag onsdagen den 25 juli

En lugn morgon lite lagom vind, men även vemodigt sista dagen på Kreta. Det var lite svalt utomhus så vi åt frukost inomhus för första gången. Vi snackade lite med den danska tjejen, hon funderade på att hyra en bil i några dagar. Vilket vi tyckte var ett klokt beslut.

Ner till "vår" strand för sista gången, det var härliga vågor idag. Svalt och skönt på stranden, lunchen blev mackor och öl från kantinen, strax söder om Big beach.

Vi tog oss upp till pörtet för en sista kroppsvård och packning. Sedan vilade vi en stund innan vi gick ner och förärade Mike och Silvi var sin Kalimeratröja. Lite snack innan vi tog oss till näst närmaste tavernan Galisias Thea, utmärkt mat och vacker utsikt. Med dröjande steg tog vi oss upp till rummet för att hämta resväskorna. Lite tråkigt att det var slut på ö-luffandet för den här gången.

Vi tog adjö av vårt värdpar och styrde mot Chania. Allt flöt på fint fram tills vi skulle svänga av mot flygplatsen, inte tusan hittade vi någon skylt till flygplatsen. Vi hade gott om tid så vi vände och körde tillbaka två gånger. Den sista gången tog vi av mot Chania. Vi visste åt vilket håll flygplatsen låg, men mörkret gjorde det inte lättare att se de mer eller mindre väl undangömda skyltarna. Efter en del besök på smågator och en marina lyckades vi komma på rätt spår. Inte nog med att skyltarna är svåra att se, de står oftast ett par hundra meter före korsningen, i korsningen finns det inga skyltar.

Vi lämnade bilen på hyrbilsparkeringen cirka 400 m före flygplatsen, personalen skjutsade oss bort till terminalen.

Norwegian tog oss enligt tidtabell till Helsingfors för byte och sedan till Kastrup, allt funkade mycket bra. Öresundståget tog oss de resterande milen hem till ett Skåne i sol.

Hälsningar från PA

Kreta på Kalimera »

Börja om »