ÖVÄRLDEN | FASTLANDET | INFÖR RESAN | UNDER RESAN | ÖLUFFA |
OM GREKLAND | FORUM | E-GUIDER | BOKA HOTELL | SÖK |
Min singelresa till Parga. Del 3. |
Dagarna gick med sol och bad, jag åt ensam många kvällar, men det gjorde mej inte så mycket längre. Efter 1v bytte jag hotell, jag hade bokat ett hotell på Valtos
beach hemma, detta hotell passar par och familjer
inte mej,
så jag satt på nätet hela kvällen och hittade ett
nytt som passade mej. Inget fel på hotellet, men det passade inte
en ensam resenär ( som är mörkrädd). Fin utsikt från
min balkong dock.
Utsikt från Valtos hotel.
Jag har en historia här, när jag efter mycket möda hade lämnat mitt underbara Hotell Paradise där jag trivdes superb . la jag mej till rätta i poolen på Valtos beach Hotell och när jag hade solat och badat ett par timmar så blev jag hungrig, jag tog på mej kläder, satte mej i restaurangen och beställde mat. Under hela veckan som jag varit på Parga så har alla tittat väldigt mycket på mej, frågat : only one, så jag har blivit van vid att alla tittar på mej, så jag tänkte inte så mycket på det, jag käkade, betalade fortsatte sola. Gick sen till mitt rum kollade spegeln på väg in till duschen . stannade med gapande mun . herregud. Jag hade glömt min mascara, jag var svart i hela ansiktet ;) så hade jag suttit på restaurangen ..pinsamt. Tur jag checkade ut nästa morgon ;). Jag hittade ett hotell som hette Sunrise House, mitt i trappan i Parga Stad, med underbara ägare. Lite svårt att ta sej dit men det är det värt. När Taxin hämtade mej så sa jag att jag vill till Sunset Hotel Vi åkte, jag märkte att vi åkte fel, jag tänkte ska jag säga något eller det kanske är rätt väg, jag har bara varit här 1v så jag vet inte alla vägar än. Jag väntade, när han svängde av vi vid hotellet sa jag, vi är fel, han sa vi är vid Sunrise jag sa jag vet men det är fel hotell, han sa var ska du, jag sa med en tår i ögat; vet inte. Jag vet var Jag ska men jag kommer inte ihåg vad Hotellet heter ;) herregud vad jag skäms. Han stannar bilen tittar på mej . och säger med en djup suck var ska du?....Jag vet inte . någonstans nära : The Castle. Han vänder bilen, säger: jag släpper av dej vid toppen av slottet, hittar du därifrån? Ja säger jag TACK. Så förvirrad, undrar om han någonsin har varit med om liknande igen. Han får dricks på 20 euro, han ler och kramar om mej så jag tror han e nöjd iaf. ;).
Fästningen i Parga.
Framme vid Hotel Sunrise House, vilken balkong utsikt.
Ägarinnan bjöd in mej på kaffe flera gånger under veckan och en dag ropade hon på mej när jag stod ute vid en affär hon sa kom jag har vänner här till dej, jag fattade ingenting men följde med henne in i hennes hem och ute på verandan satt paret som hade hjälpt mej på bussen den första dagen när jag letade efter mitt hotell. Parga är väldigt litet. |
Många vandringar blev det både i naturen och i gränderna under veckorna men vi hade väldigt varmt så det var ganska tungt att vandra så det blev lite mindre än vanligt jag låg mest på stranden på dagarna. Men en dag försökte jag mej på att gå till Lichnos, jag hade ju läst kalimera Guiden om vandringen genom olivträdskogen. Men när jag gått i ca.1h så gav jag upp och vände tillbaka. Nästa gång gör jag ett nytt försök. Det blev en badbåt till Lichnos istället. Där köpte jag och min nya vän cyklop och dök bland klipporna och kollade undervattenslivet, fanns en del vackra fiskar att titta på, ytterligare en underbar dag. Sista dagen följde jag med till Paxos och Antipaxos. Vilken underbar tur det var. Jag hade bestämt mej för att sitta i fören med fötterna dinglande över relingen, insmord med solskyddsfaktor och benen fritt dinglande gav sej båten ut över havet mot Paxos och Antipaxos Jag satt där och njöt när jag plötsligt såg hur vågorna blev större och större, jag tittade på tjejen som satt bredvid mej och sa bäst vi håller i oss, båten började gunga rejält och plötsligt var vi dränkta, vattnet sköljde över både mej och tjejen som satt bredvid mej, vi tjöt av skratt, underbart. Kände mej som barn igen. När vi närmade oss land lugnande havet ner sig och båten
stannade för dopp i det blåa havet direkt från båten.
Det blev två badstopp under turen. Sen åkte vi in i BLUE CAVES.
Behöver jag säga att jag var bränd och såg ut som
en tomat nästa dag.
Sista kvällen gick vi runt och sa adjö till alla våra grekiska vänner, mycket pussar och kramar och löften om att vi ses nästa sommar. När jag skulle ta adjö av ägarinnan av Hotellet jag bodde på sista veckan så rann tårarna både på henne och mej, jag har aldrig träffat så öppna underbara människor någonstans i Grekland som jag gjorde här. Resan som jag varit så rädd för att göra visade sej vara den bästa resan till Grekland jag någonsin gjort. Tänk vad underligt livet kan vara. Hälsningar från Theresa
|
HEM |
OM KALIMERA |
STÖD KALIMERA |
COOKIES |
SÖK |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
ENGLISH |
© 1997-2025 Janne Eklund/Kalimera |