Skopelos i september. Del 2.

Vi åkte ju naturligtvis också till Agios Ioannis, gick alla trappstegen upp till kyrkan och beundrade utsikten därifrån. Mycket vackert!

Hovolo Beach var en riktig pärla. Vi var dessutom helt ensamma på stranden där. Däremot klättrade vi inte upp över klippan i slutet, så vad som finns där bakom vet vi inte. Det sägs ska finnas ytterligare några stränder där, men vi tyckte att det var tillräckligt fint där vi stannade.

Limnonari blev också en liten favorit. Jag förstår alla som säger att det är nåt speciellt med vattnet här. Första dagen vi kom hit var den dagen när det stormade väldigt mycket. Då låg Limnonari ändå ganska mycket i lä för vinden, men det gick lite vågor här ändå.

Limnonari som sägs ha det lugnaste vatten som nästan alltid ligger spegelblankt, men inte denna dagen i alla fall! Vi var tillbaka hit några gånger ytterligare och då var det väldigt lugnt och stilla. Går man längst bort på stranden går det bra att gå i även utan badskor, bara en smal remsa av stenhällarna som annars sträcker sig efter hela stranden. Mycket trevlig taverna också, den som ligger längre in (den första provade vi aldrig så den vet jag inget om). Här åt vi marinerad anjovis med lök och paprika och en greksallad till, det var jättegott! Här fick man också alltid någon efterrätt.

Vi fascinerades över vilka vackra färger det var överallt. Så gröna träd och alldeles blått eller turkos vatten.

Vi skulle åka till Cape Amarandos men hamnade fel och kom till en klippa som jag såg på kartan heter Drakondoschisma. Men vilken trevlig felkörning det var! Det var så hisnande att stå där och titta ut över havet, tyvärr så gör bilderna därifrån sig inte riktigt rättvisa. Det är svårt att se hur högt det är i verkligheten.

Här hittade jag också flera blommor som förmodligen börjat blomma igen efter regnet. Jag vet inte vad det är för någon blomma, såg ut som någon sorts orkidé tyckte jag. Kanske någon annan vet? Dessa blommor såg vi överallt kring vägarna också, jättevackert och ovanligt att se så här sent på säsongen.

Resebrevet fortsätter »