Fira nyår på Kreta. Del 1.

Vi har det jättebra här på Kreta. Det känns som en lång semester, kanske börjar jag landa i det faktum att jag är pensionär när jag kommer hem till Södra Fjälla igen. Tiden har gått jättefort, vi har gjort och upplevt mycket men har ännu mera kvar till nästa gång. Vi hade t.ex. tänkt oss att tillbringa ett par dagar längst österut på Kreta och även besöka Ieràpetra, Europas sydligaste stad, men det får bli en annan gång. Tiden har inte räckt till det. Vi har prioriterat att fixa med huset (tvätta fönster, sätta upp några hyllor, få ordning på värmesystemet osv.) och att vandra i mer närbelägna områden.

Kyrianna
I vår by, Kyrianna, bor ca 400 människor. Det finns tre eller fyra ”gubbfik”, en liten ganska ny och en pytteliten gammal supermarket och en slaktare och kanske nå´t mer som vi ännu inte upptäckt.

Ett av gubbfiken hör ihop med slakteriet och ett hör ihop med den gamla supermarket, den enda som fanns första gångerna vi besökte byn. Detta senare gubbfik har även jag besökt ett par gånger. Första gången, för ett par år sedan, var mest för att visa oss i byn en stund och nästa gång, för några veckor sedan, hade vi gått ett par timmar i olivlundarna och kunde behöva vätskepåfyllning. Vi visste inte att det skulle bli helt utan kostnad för oss. En herre bjöd oss på kaffe och juice samt berättade att han är 80 år, har varit soldat i Libyen, jobbat med caterpillar, har eller har haft ett hus i Heraklion och funderar (tror vi) på att flytta dit eftersom hans mamma dog förra året. Hon var 100 år. Mannen har 18 olivträd nedanför vårt hus om vi förstått vad han sa.

Hos slaktaren är det enklast är att förklara vilken maträtt man ska göra så tar hand fram en köttbit från sitt kylrum innanför butiken och frågar om det blir bra. Om man vill ha köttfärs så hämtar han en köttbit, frågar om den är bra och sedan ser man när han mal en eller två gånger. Vet ni hur nymald köttfärs doftar? Det doftar inte som svensk gammal inplastad köttfärs.

Naturen – årstiden
Jul- och nyårshelgen bjöd både på, för oss, sommarvarma och soliga dagar och riktigt kyliga dagar, dvs. dagar då det var bara några få plusgrader på morgonen. En del av dessa kyliga dagar inföll när vi hade lämnat tillbaka hyrbilen och ännu inte hade någon egen bil. De dagar vi hade ärenden till Rethymnon på förmiddagen tog vi 9-bussen från Kyrianna och då var det skönt med en vinterkappa.

Jag njuter av att slippa snön och kylan i Sverige men visst är det en mäktig syn med snötäckta berg ovanför olivlundar, timjan, får och getter som betar och på dagarna en temperatur som ofta liknar sommar i Sverige.

Tusenskönor och anemone coronaria (crown or poppy anemone) har vi sett blomma hela tiden vi varit här men nu, en vecka in i februari börjar vi också se träd med ny skira gröna blad, cistrosorna spirar, pyttesmå vita cyklamen blommar alltmer och de växter som förut haft sparsamt med blommor börjar nu bli mer färgrika. Ljuset återvänder, det börjar kännas som vår i luften och nu är det snart dags för oss att resa tillbaka till Sverige – nej, det är alldeles för tidigt. I Sverige är det fortfarande vinter, här gör våren sitt intåg och det kommer vi att missa i år. Hm, hoppas vi kan vara här längre nästa år. Det vore härligt att först få en vår här och sedan åka till våren i Sverige.

Olivskörden börjar bli klar på de flesta ställen vi ser. Den har pågått intensivt hela tiden vi varit här vilket inneburit ganska mycket folk och trafik även i avlägsna trakter. Apelsinerna är helt underbara att äta just nu, särskilt de man kan plocka direkt från träden under våra vandringar.

Nedan ses en vy över närområdet och utsikten mot havet, bilden tagen strax utanför vår tomt. De plöjda raderna har nyplanterade olivträd men det syns inte på långt håll. På sluttningen betar ofta får men inte den dag som bilden togs:

Ovan ses olivlunden utanför vår tomt och utsikt mot havet. Den gula blomman är en form av oxalis, Kretas vanligaste ogräs tror jag. Muren är vår tomtgräns.

Språket
Jag tycker fortfarande att grekiska är ett svårt språk. En del kvällar repeterar vi vår grekiska nybörjarkurs men jag undviker grammatiken. Ordförråd och uttal prioriteras just nu. Men det är väldigt bra att kunna lite grammatik för att förstå vad man inte kan och inte förstår. Christers ordförråd är betydligt större än mitt och han har avsevärt lättare än jag för att förstå åtminstone ungefär vad människor säger. Vi tränar också en del genom att slå upp ord när vi ska handla mat.

En dag frågade jag i vår närmaste supermarket efter buljong, med det grekiska ord som står i vårt lexikon. Jag fick bara en frågande min till svar och förklarade då på engelska att jag ville göra soppa. Det gick bra – jag visades till buljongtärningar. Senare sms:ade Christer till Maria och frågade vad buljong heter och svaret var att man helt enkelt säger Knorr! Jaha ja, det är ju inte värre än att vi i Sverige säger Leca och tror att det är ett material och inte ett varumärke. Men vi, och särskilt jag, behöver ägna mycket tid åt språket för att det ska bli ännu mer givande att vara här.

Resebrevet fortsätter »