En resa hem från Ios i en svunnen tid

En grekisk bild berättar. Avsnitt 7.

Bilden nedan är från Ios sommaren 1982. Jag och min bästa vän Anders skulle åka hem efter en månad på Ios. Vi är - som ni ser - mycket trötta efter en sen sista kväll, och vi hade ingen som helst lust att åka hem. Så här såg många ut på Ios på den tiden, även när man inte skulle åka hem. Det var ganska mycket hippievarning över det hela, och vi älskade det!

En trött Janne och en lika trött Anders på väg till färjan i hamnen på Ios.

Resan hem till Sverige var inte att leka med på den tiden. Båtresan till Pireus kunde ta åtta timmar, ibland upp till tio timmar. Vi satt alltid ute i solen på färjan, för då visste vi inte att solen var skadlig. När vi kom till Pireus tog vi bussen till Atens gamla flygplats, som var en fruktansvärd skapelse. Oftast kom vi fram på kvällen, och planet skulle gå morgonen efter.

Hade vi kunnat så hade vi kört bil hem, men den startade aldrig.

Vi brukade sova utanför terminalbyggnaden, tillsammans med många andra som skulle åka morgonen efter. Ungefär varannan timme kom poliser och slog med batonger på våra fötter så att vi skulle vakna. (Man fick inte sova på flygplatsen.) Då satte vi oss upp, och somnade om när de hade gått. När vi vaknade på morgonen brukade vi duscha på gräsmattan utanför flygplatsen, där fanns nämligen slangar för bevattning.

Ibland försökte vi sova i terminalbyggnaden, men då blev vi slagna av polisen.

På morgonen avgick Balkan Airlines med destination Sofia i Bulgarien, där planet alltid mellanlandade. Efter någon timme i Sofia flög vi vidare till Östberlin, där vi under rigorösa säkerhetsarrangemang, byte till ett annat plan (fortfarande med Balkan Airlines) för vidare transport till Arlanda.

Resorna hem tog sannerligen lång tid på tiden. Men några år senare var det nära att vi aldrig mer kom hem, möjligen i svarta säckar.

Läs om flygresan som höll på att kosta oss livet här »

Fler avsnitt från serien "En grekisk bild berättar" »

LÄS MER OM IOS