Kalimera Grekland Kreta.

ÖVÄRLDEN FASTLANDET INFÖR RESAN UNDER RESAN ÖLUFFA
OM GREKLAND FORUM E-GUIDER BOKA HOTELL SÖK

Sagan om Nikos Botonakis på Kreta

En bild berättar. Avsnitt 56.

 

1985 var jag och min dåvarande flickvän Margareta på Ios. Samtidigt befann sig några vänner i Rethymnon på en charterresa. Vi bestämde oss för att överraska dem och åkte en mycket långsam färja till Heraklion på Kreta. Vi kom fram sent på natten och fick sova utomhus i hamnen. När vi vaknade till solens uppgång tog vi en taxi till Rethymnon och fixade ett rum och letade därpå upp våra vänner.

 

Hittar du inget hotell i Heraklion på Kreta får du sova utomhus i hamnen.

Första natten på Kreta sov vi på det här lyxhotellet i Heraklion.

 

Vi lärde känna en grek som hette Nikos som hade en affär där han sålde lädervaror. Nikos hade en känd pappa som hade en liknande affär. Pappan hade träffat Olof Palme och var oerhört stolt över en bild i skyltfönstret där de bägge poserade – med en revolver!

 

Nikos Botonakis utanför sin läderaffär i Rethymnon 1985.

Nikos Botonakis utanför sin läderaffär i Rethymnon 1985.

 

Vi besökte Nikos affär varje dag. Inte just för att handla utan för att få oss en pratstund för han var både underhållande och mycket trevlig. Han bjöd alltid på raki och läsk. Vi handlade dock en del av honom, till mycket låga priser, och vi undrade hur han kunde gå med vinst.

 

Nikos läderaffär i gamla stan i Rethymnon på Kreta.

Nikos läderaffär i Rethymnon.




Till sist började vi även träffas på kvällarna. Flera kvällar bjöd han ut oss på restaurang, vi var åtta personer och varje gång var det han som betalade, och det utan några krav på att vi skulle handla i hans affär. Som svensk kändes inte det bra. Vi åt ofta på en taverna i Venetianska hamnen, där det på den tiden bara fanns restauranger som var till för grekerna, och inte för bara turister. Det var här gubbarna hängde på kvällarna. Dessutom var Venetianska hamnen på den tiden en levande fiskehamn.

 

Tavernor och fiskebåtar från 1985 i Venetianska hamnen i Rethymnon på Kreta.

Tavernor och fiskebåtar i Venetianska hamnen 1985.

 

Venetianska hamnen i Rethymnon på Kreta 1985.

Venetianska hamnen i Rethymnon 1985.

 

På den här tavernan (se nedan) i Venetianska hamnen hängde det en nyfångad svärdfisk i köket. Nikos rekommenderade oss så klart att beställa in svärdfisk, och vi lydde så klart. Kocken tog fram en enorm kniv och skar bort svärdfiskfiléer från den hängande svärdfisken, som han sedan tillagade och serverade. Det var galet gott och Nikos betalade för hela kalaset!

 

På restaurangerna i Rethymnon på Kreta kan du äta färsk svärdfisk.

Tavernan där det hängde en färsk svärdfisk i taket. Nikos sitter i mitten.

 

När jag och Margareta hade åkt tillbaka till Ios frågade Nikos våra vänner om de ville följa med till en bergbsby i närheten, där fanns en renommerad taverna som många greker åkte till för att äta middag. De svarade ja, och hela sällskapet åkte dit i Nikos bil. När de var framme vid tavernan gick en av våra vänner in i köket och bad om att få betala, trots att de ännu inte hade beställt något mat. Gissa vad han fick för svar? Svaret löd: Nikos har redan betalt!


Vi undrade så klart hur det kom sig att han var så otroligt generös, och dessutom mot människor han kanske aldrig mer skulle träffa? Greker är i regel alltid generösa, men denna Nikos är fortfarande svårslagen.

2004 återvände jag till Kreta och bodde då i Chania. En dag tog jag bussen till Rethymnon för att leta upp Nikos. Hans affär fanns inte längre. Men jag gav inte upp. Jag frågade runt och fick till sist napp. Nikos hade flyttat sin affär till strandpromenaden Elefterios Venizelos. Jag gick dit, och han stod och log utanför sin läderaffär! Hurra!

 

Nikos Botonakis utanför sin läderaffär i Rethymnon 2004.

Nikos Botonakis utanför sin läderaffär i Rethymnon 2004.


Gissa om jag blev glad! Jag frågade om han kom ihåg mig. Svaret blev nej. Jag frågade om han kom ihåg att han bjöd ett gäng svenskar på middag nästan varje kväll 1985. Svaret blev nej igen. Jag har träffat så många människor under åren och jag kan inte minnas alla, sa han. Antagligen var inte vi de första, eller ens de sista, som han bjöd ut på middag.

Jag blev glad att han svarade som han gjorde, att han svarade ärligt. Han skulle likaväl ha kunnat svara ja, bara för att göra mig glad. Men det var sådan han var, den käre Nikos. Hur som helst så stannade jag i hans affär många timmar, och vi hade ett mycket trevligt och intressant samtal.

Femton år senare återvänder jag till Rethymnon. Jag och Camilla bodde där en hel vecka och gjorde spännande utflykter varje dag. Kvällarna spenderade vi i Rethymnon. Jag tänkte mycket på Nikos, men av någon anledning letade jag inte upp honom. Kanske ville jag bevara mina fina minnen från förr? Det kan jag idag ångra litegrann, för Nikos finns kvar och hans affär finns fortfarande kvar.

 

Läderaffärer i Rethymnons gamla stad.

Nikos Botonakis utanför sin läderaffär i Rethymnon idag. Kolla hans hemsida här.

 

Är det någon av er som har träffat denna fantastiska Nikos?


VILL DU SE FLER BILDER FRÅN DENNA RESA? SE LÄNK NEDAN.

 

Bilder från Rethymnon 1985.

Fler bilder från Rethymnon 1985 finns här »

 

Fler avsnitt från serien "En bild berättar" »





HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2023 Janne Eklund/Kalimera