Imorgon på Syros är en annan dag än igår i Aten

En grekisk bild berättar. Avsnitt 4.

En bild säger mer än tusen ord sägs det, men det stämmer inte alltid. En bild kan säga mycket, men inte hela historien. I den här serien ska jag lägga ut bilder som kanske inte säger så mycket vid en första anblick, men som har en intressant historia att berätta.

Det här är den fjärde bilden i serien.

På bilden ser ni en yngre version av mig på Atens flygplats - och min älskade fotobok.

Den här berättelsen utspelar sig under olika tidsperioder - i Aten och på Syros. Allt börjar med att vi reser till Aten i april för en veckas semester. Aten på våren är verkligen att rekommendera, framförallt för att det inte är så många turister i staden då, och att det inte är så olidligt varmt som det kan vara på sommaren.

Under veckan besökte vi förstås många av Atens många intressanta sevärdheter, och vi frossade i mycket god mat på olika restauranger. Vi besökte även en bra bokaffär, där jag hittade boken ni ser på bilden ovan. Boken innehöll massor med gamla fotografier från olika öar i Grekland, och eftersom jag gillar gamla fotografier kunde jag inte låta bli att köpa den.

Jag packade inte ner boken för jag ville läsa den på planet hem, och under tiden som vi satt och häckade på flygplatsen, som jag gör på bilden ovan. Resan hem till Arlanda gick fortare än vanligt, och det tack vare alla underbara bilder i boken.

När vi kom hem till lägenheten och packade upp visade det sig att boken inte var med hem. Vi letade överallt, men ingen bok. Den enda förklaringen var att jag hade glömt den på planet. Vilket var konstigt, för vi är alltid jättenoga med att kolla att vi inte har glömt något. Dagen efter kontaktade jag Arlandas hittegodsavdelning. Men tyvärr hade det inte kommit in någon bok med gamla fotografier från grekiska övärlden. Snyft!

Sen gick det nästan tio år.

Vi var ute på en lång öluff som började med att vi flög till Skiathos. Från Skiathos åkte vi direkt till Skopelos, och sedan till Alonissos innan vi återvände till Skiathos för några dagar. Sedan åkte vi till Aten och därifrån till Andros där vi stannade en dryg vecka, och sedan till Tinos. Efter en tid på Tinos åkte vi till Syros, där vi bodde på Ethrion Hotel i Ermoupolis.

En kväll när vi strosade runt i vackra Ermoupolis passerade vi en bokaffär. Vi gick genast fram till skyltfönstret för att se vad för slags böcker de sålde. Gissa om jag blev glad - och överraskad - när jag såg att MIN BOK låg i skyltfönstret! Alltså den bok med gamla fotografier från olika öar i Grekland som jag hade köpt i Aten många år tidigare, men som försvann på resan hem till Arlanda. Yippie, sa jag högt till Camilla!

Eftersom det var sent på kvällen var bokaffären stängd. Nästa dag hyrde vi moped och körde till bland annat Azolimnos, Achladi, Kini och Finikas. När vi kom hem gick vi tillbaka till bokaffären. Här skulle det handlas bok! Men när vi kom dit såg vi att boken inte låg kvar i skyltfönstret. Tänk om den är slutsåld, sa jag till Camilla. Det tror jag inte, sa hon, de har säkert bara möblerat om i skyltfönstret. Gå in och fråga sa hon.

Kvällen innan hade boken legat i skyltfönstret där jag har ritat en röd pil.

Så jag gick in i bokaffären där jag möttes av en äldre dam, och jag sa:

- I am looking for a book with old pictures from the Greek islands; I saw it in the window last night.

Jag pekade på den plats där boken hade legat kvällen innan. Tyvärr förstod hon inte engelska. Jag får försöka med min begränsade grekiska i stället, tänkte jag. Så jag började leta i minnet. Vad heter bok på grekiska? Vivlio, kom jag på. Vad heter fotografier på grekiska? Fotografies, kom jag på. Det var en bra början, tänkte jag. Men det räckte kanske inte, jag behövde ett ord till, och det ordet var "igår". Så vad heter igår på grekiska, tänkte jag. Avrio kom jag på. Nu kommer hon förstå vilken bok det är jag söker, tänkte jag.

Jag kände mig nöjd med mig själv och sa till den gamla damen:

- Vivlio. Fotografies. Avrio.

Samtidigt som jag pekade på den plats boken hade legat kvällen innan. Men hon förstod ändå inte. Konstigt tänkte jag, och upprepade frasen.

- Vivlio. Fotografies. Avrio.

Och pekade ännu mer frenetiskt på den plats boken hade legat kvällen innan. Den gamla damen skakade på huvudet, och såg på mig som om jag vore en galning, samtidigt som hon ropade något in i bokaffären. Strax kommer det fram en äldre herre, som jag tolkade var den gamla damens man. Han sa något på grekiska till mig, och då upprepade jag mitt mantra:

- Vivlio! Fotografies! Avrio!

Och pekade med hela handen på den plats boken hade legat kvällen innan. Den gamla herren skakade på huvudet, och tittade även han på mig som om jag vore en galning, samtidigt som han också ropade något in i bokaffären. Strax kommer det fram en yngre herre, som jag tolkade var sonen i huset. De sa några ord till honom, han nickade och öppnade sedan ytterdörren till bokaffären, pekade på mig och sa:

- I think it's best that you leave the bookstore now.

Han kan engelska, hann jag tänka innan jag stod utanför bokaffären, och dörren låstes.

Camilla, som stod utanför, noterade mitt förvånade ansiktsuttryck och frågade hur det hade gått. Jag sa som det var, att de inte kunde engelska, att de inte förstod min grekiska, och att de verkade tro att jag var en galning. Vad sa du då, frågade hon. Jag svarade henne med den inlärda frasen:

- Vivlio. Fotografies. Avrio.

Hon började gapskratta. Och slutade inte skratta på ett bra tag. När hon väl kommit till sans sa hon, du har frågat efter:

- Bok. Fotografier. Imorgon.

Tacka tusan att de tyckte att du var konstig, och körde ut dig, sa hon, och skrattade ännu mer. Igår heter Extes på grekiska! Du skulle ha frågat mig, eller bett mig att följa med in, sa hon och log.

Kontentan av detta misstag var att jag lärde mig att skilja på Avrio och Extes, samt att jag var tvungen att lämna Syros utan min älskade bok. Från Syros åkte vi till Ios där vi stannade en vecka, och från Ios åkte vi till Santorini och hälsade på Paris och Julia på Honeymoon Beach Hotel. Några dagar senare flög vi hem.

Sen gick det tre månader.

Vi var återigen ute på en lång öluff som började med att vi flög till Karpathos. Sedan åkte vi i tur och ordning till Rhodos, Kos, Nisyros, Tilos, Astypalea, Paros, Santorini, Kreta och Aten.

När vi kom till flygplatsen i Aten för att flyga hem gick jag in i bokaffären för att se om min älskade bok möjligen kunde finnas där, och gissa vad, det gjorde den! Äntligen! Jag kände mig som Gollum i Sagan om Ringen: My precious!

Avrio-mannen vaktar sin älskade bok (se röd pil) på Atens flygplats.

Fler avsnitt från serien "En grekisk bild berättar" »