Öluffa i Joniska övärlden. Del 3.

Othoni

Othoni är den största av Diapondia öarna, lika grön och vacker som de två andra, här finns ett lite större utbud av tavernor och supermarket två stycken med bra utbud. De flesta tavernor har menyn även på italienska. Härlig liten strand i byn och sedan en mer spektakulär vid grottan Kalipso (båttur dit). Många stigar/åsneleder från förr att vandra på. Det finns ett antal boenden på ön bl.a. hotell och rooms to let.

Nyttig info:
Thassos Katheris rooms to let +30 2663 072419, +302661044692 och +30 6945579209
Nostimon Imar, ägs av Babis Likas, taverna med fisk som specialitet, Babis har bott och studerat i Umeå, han talar utmärkt svenska. Mycket god mat, han är omtalad i Italienska resetidningar.

Anthonis supermarket och taverna.

Laconda Dei Sogn taverna/hotell, samt att de ordnar båtturer ut till grottan Kalipso, de har även en hyfsad karta över ön.

Nästan alla tavernor har WIFI.

Ankomstdag tisdag 16 juli
När vi kom fram, stod Thassos och väntade med bilen på piren, körde oss till det som George på Erikousa kallat "a little house". Jösses det var ett parhus i två våningar, tre rum och kök! Här fanns allt i köket, AC i sovrummet, TV och duschdraperi. George är lite galen när han fixar boende, ett helt hus. Huset ligger näst längst bort västerut på "strandvägen". Med samma färja kom även Tassos dotter och barnbarn, tvillingarna Georgina och Stavros fem år.

Del av huvudgatan.

Byn Ammos är mycket prydlig, längs huvudgatan är det nästan bara moderna välskötta hus och gator. Mest en semesterby för greker och italienare (Italien är inte långt bort). Efter att vi installerat oss, tog vi en rekognoseringstur i byn.

Det finns två Supermarket i byn och ett antal tavernor, de flesta tavernor hade menyerna även på italienska. Vi promenerade bort till den nybyggda stora hamnen, där fanns fiskebåtar, samt en stor pir för att ta emot större fartyg. Vi åt lunch på New York taverna, Pastitio, stekt ost t/l sallad som sköljdes ner med två öl, allt gott. Nu blev det dags för rekognosering längs stranden i byn. Vi ville inte ligga mitt i byn utan gick västerut. Längst bort träffade vi på ett svenskt par som seglat hit i vad som de själva sa, Medelhavets minsta båt. De har sin segelbåt upplagd i Preveza över vintern. De tycker att det är bättre att segla fyra till fem veckor med garanterat sol i Medelhavet än i det osäkra vädret hemma.

Vi kom i vattnet så småningom, lögade oss och tills sena eftermiddagen. Vi vände åter till huset för kroppsvård, vilket kunde utföras med bravur i det rymliga huset, speciellt insmortningen.

Under eftermiddagen hörde vi lille Stavros röst Pappo (mor/farfar) hit och Pappo dit, han var aldrig längre bort än ett steg från sin morfar. Redo för kvällen tog vi oss bort till byn. På det första stället pratade man svenska!? Det var seglarparet och tavernans ägare Babis som pluggat fem år i Sverige. Han var helt överlycklig över att få prata svenska, för att han skulle lugna ner sig lite, gick vi vidare.

Vi hamnade på tavernan längst bort Laconda Dei Sogni, italiensk touch. Vi satte oss inne eftersom det blåste lite snålt. De hade även försäljning av lite strandgrejor i ett hörn, flipflop mm. När vi fått menyn frågade vi servitören (en italienare, som inte var så bra på grekiska) om de hade rätten Papotsakia (små skor) utanför menyn.

Nej, sa han vi har bara dessa och pekade på flipfloppen! Lite roligt tyckte vi! Vi åt lamm i ugn t/l sallad, chokladmousse, med en kanna rött 38 €. Allt mycket gott speciellt chokladmoussen, den var himmelsk. Natten var mörk och tyst, vi sov gott i vårt stora hus.

Andra dagen onsdag 17 juli

Utsikt över byn från vägen upp till Vitsentsiatika.

En lugn morgon, ägg och bacon mm fixades lätt i det välutrustade köket. Efter frukost planering av dagens promenad. Nu gällde det att huka sig för PA. Högsta punkten på Othoni är nästan 300 meter. All inneboende diplomati och lite till, som övertalning, slughet, var tvungen att tas fram från PA, annars kunde det ha slutat riktigt illa. "Vi" beslöt att börja lite lätt och ta oss upp till byn Vitsentsiatika endast 160 m.ö.h. en lagom slingrande väg upp till by, en del vatten gick åt. Vi såg ut över havet mot grannöarna och fastlandet. När vi väl kom till byn var det inte många hus där. När vi passerat byn och kommit ut på stigen som upphörde ganska omgående. Tog vi en välbehövlig paus och blickade ut över landskapet, mycket vackert och frodigt grönt.

På vägen tillbaka kom Anna och George och hälsade, de bor i huset längst upp i byn. Hon konstlärare, han fotograf på deltid och även han lärare. De bjöd in oss på kaffe, vatten och goda italienska Biscotti skorpor. Vi pratade allmänt och en del om krisen, de berättade att det gick färre färjor, "allt" hade blivit dyrare.

Men att köpa hus på öarna hade blivit mycket billigt, gått ner nästan till en tiondel av priset före krisen.

Anna visade oss ner på den ursprungliga stigen/åsnevägen till Ammo. Betydligt kortare och mycket trevligare och behagligare, den gick bitvis inne i skogen som skänkte skön skugga. Väl nere drog vi oss bort i byn, där "alla" samlats hos Babis. Anledningen till detta var att polisen tagit in en alban som jobbat hos Bruno (förmögen italienare, äger stort hus i Vitsentsiatika). Albanen hade inte klara papper så han kommer att utvisas. Efter diskussionen/stämman blev det dags för lunch. Vi åt hos Babis, Moussaka sallad och hans patates med rosmarin och vitlök, dessa potatisar var himmelska, jag har aldrig ätit godare.

Del av den gamla åsnestigen upp till Vitsentsiatika.

Vi fortsatte till stranden för sol och bad samt viss återhämtning från dagens promenad. Insmortningen med åtföljande vätskejustering ombesörjdes på bästa sätt. Till middagen gick vi till Laconda Dei Sogni för att äta Papoutsakia och tiramisu, när servitören igår väl hade insett sitt misstag utlovade han dessa rätter idag och si de fanns. Lyckan fullständig. Mätta och belåtna gick vi strandpromenaden hem i den mörka natten. Lite kaffe med tillbehör på balkongen innan natten. Förmiddagens vandring tog ut sin rätt, vi somnade sött.

Tredje dagen torsdag 18 juli
En lugn och stilla morgon, PA vaknade ensam i sängen, påstående om att jag skulle ha snarkat högljutt under natten. Dessa uppgifter är dock helt obekräftade, sagesmanen till detta gemena påstående/påhopp befann sig nere i vardagsrummets säng.

Utsikt från balkongen, elkablar igen.

Frukost och planläggning av dagens utflykt, PA´s förhandlingsläge var inte så gynnsamt idag, efter nattens påstådda övningar. Nu skulle den östra sidan av ön utforskas, hur långt fick "vi" avgöra senare (det blev minst svart pist). Iväg bakom kyrkan mot Kasimatika, på vägen strax utanför byn såg vi en mycket vacker trädgård. Vi blev inbjudna att se den från insidan. Det visade sig senare att det var ägarna till Anthonis taverna/supermarket som bodde där, (damen som visade oss in var anställd hos dem). Vi fick både rosor, basilika, mynta och tomater som var mycket goda.

Vi traskade på uppför mot Mitsilatika där vägen går ut mot fyrtornet. Vi fortsatte och efter en stund kunde vi nu se havet på båda sidor om ön (c:a 170 m.ö.h.). Vi såg även möllan, endast grunden kvar, vid Deletatika. Vidare mot Damaskatika, avtaget ner mot stranden Kapsolinari på norra sidan av ön. Förvånansvärt nog skulle vi inte gå ner och kolla stranden. Vi fortsatte en bit till och såg vackra vyer ner mot Ammos. Vi vände och gick upp till möllan och kyrkan Ag. Paraskevi (fredag). Efter visst rekande förstod vi att vägen/stigen ner till Deletatika gick förbi möllan och ner till kyrkan samt att stigen fortsatte på andra sidan kyrkan, där fanns en grind till stigen och ett wc som låg precis utanför muren. En härlig stig ner genom träden, såg ut som en tunnel i grönskan. Skönt att gå inne i skuggan och lite spännande, inte så lätt att orientera sig.

Stigen ner bakom kyrkan.

Vi tog paus bakom kyrkan, med lite vatten tomater, basilika och en skvätt Ouzo, gott och styrkande för själen. Vi kom snart ner till vägen som leder till Benardatika, där stigen ner till Ammo började. Vi kom fram i byn på den gatan som ligger precis öster om Taverna New York. Vi gick intill Babis för öl och hans gudomliga potatis, tre Mythos och potatis 16 €. Potatisen är goda så in i...

Sedan blev det sol och bad resten av eftermiddagen. Åter till huset för insmortning och vätskejustering, allt gick som en dans i det spatiösa huset.

Middag på Anthonis, Bally Pork och lokal korv med vin och t/l sallad 31,50 €. Sedan en promenad hem, vi träffade George och Anna hos Babis, snackade lite. Vi var mer än mätta så kaffe med tillbehör var ett måste.

Sedan natten.

Fjärde dagen fredag 19 juli
En härlig morgon, frukost. Vi var lite sega efter gårdagens vandring. Den lilla promenaden i byn och ner till piren var alldeles lagom idag. Färjan Pegasos kom. Som vanligt totalt kaos alla på en gång som skulle av/på!

Sol och bad på stranden, lugnt och härligt, även den stipulerade 12-ölen kunde avnjutas hos Babis. Men I blev bränd av en manet på ena skinkan, Nikos (journalist från Korfu) och hans fru Lolou kom till undsättning med salva som lindrade. Vi snackade en stund och de hade givetvis känningar på Korfu, vad det gäller boende. Nikos skulle återkomma i ärendet. Vi vågade inte fråga George på Erikousa en gång till, för då hade vi väl fått en femrumsvilla minst, det har ju blivit större för boende varje ö vi kommit till.

Hem till huset för våra vanliga ritualer, vilka genomfördes hur bra som helst. På vägen bort till byn träffade vi på Nikos och Lolou, han hade fixat boende utanför Korfu stad, lägenhet med två rum och kök 40 €. Inte tre rum men helt okej för oss! Transporten kommer att lösas under helgen, ingen anledning till oro. Middag på Grill house, moussaka och lemon chicken med lite rött och t/l sallad, gott! Vi tog oss hem för en stilla afton på balkongen, innan natten.

Femte dagen lördag 20 juli
Efter en härlig morgon, med som vanligt god och närande frukost. Nu var det dags för vandring igen. Idag skulle vi rätt uppför berget bakom huset på stigen mot Agiratika. Vi började på den kända biten av stigen till Vitsentsiatika, där den delade sig tog vi till höger över bron. Vidare uppåt, när vi nådde ett ödehus tog vi av åt höger mot Argiratika. Där fanns några sommar/bostadhus som lämnats åt sitt öde, tråkigt att se förfallet på huset och även den relativt nya bilen som stod parkerad där. Vi tog vägen åt vänster och kom strax ut på vägen upp mot huvudvägen. Vi fortsatte mot Dafni, där fanns inte en människa vad vi kunde se, mycket tyst och stilla. Vi hade nu kommit upp modiga 220 m.ö.h.

En gammal bro på stigen ner från Pagalatika.

Vi vände och gick bort till det ställe där vi vände på sist när vi här uppe på vandring. Sedan ner mot Pagalatika, en prydlig träskylt visar vägen.

Vägen ner helt okej, vi såg återigen några övergivna hus, tråkigt. Stigen börjar mitt i högersvängen nedanför ödehusen, rakt ner till vänster. Standarden okej på stigen, men den var dock smal på ett ställe, men framkomlig. Efter en stund kom vi fram till ödehuset där vi svängt av mot Argiratika tidigare idag. Nu var det raka spåret hem. In i huset för att hämta badgrejor och iväg för dagens 12-öl och lunch. Idag prästvigdes den nya prästen på ön, biskopen och sex andra präster, kyrkorådet och andra "civila" inalles 70 personer hade lunch på Grill Room. Det bads, sjöngs och inte minst det åts! Alla myndighetspersoner på ön var där i bästa stassen.

Ner till stranden för mycket blåst, blästring! Det blev dock en del sol och bad. PA gick lite tidigare för lite tvätt. När jag hängde upp tvätten till tork kollade granndamerna lite extra. Kropparna togs sedan om hand på bästa sätt. Lite vila sedan iväg till Grill Room för middag. Dagens kött med patates gott. Däremot stark lök. Efter en stund kom hela prästerskapet samt övriga så de blev 13 runt bordet. Man skulle tro att det var deras sista måltid, att de aldrig skulle få någon mer mat. Lite senare på kvällen blev det grekisk dans av gäster och personal. När vi sedan kom hem, hade våra grannar fest med sång och samt raki. Vi höll på till efter 01:00. Sedan natten.

Avresedag söndag 21 juli
En härlig morgon, något trötta fixade vi frukost. Packade och lämnade väskorna till Tassos. Iväg till stranden för sol och bad. Vi träffade George och Anna, snackade lite med Pertoula (Anthonis). Lunch på Grill House därefter sol och bad. En sista öl på Othoni hos Babis, han hade velat träna lite mer på svenska. Avgången närmade sig Tassos körde förbi med våra väskor, när vi kom till piren hade burit ombord våra väskor, service!

Iväg mot Mathraki och sedan Erikousa och vidare mot Korfu. När vi kom in i lä för Korfu blev det genast varmare. För första gången fick vi betala här på Alexandros, 12 € per person.

Othoni på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »