Fredag
Riittas första ord när hon vaknade var: "Nå, det
var väl trevligt för Remos att få träffa oss!"
Vi tog en slö morgon, tyckte vi, men var ute på stan halv tio
som vanligt. Idag tänkte vi gå runt Akropolis, så vi
letade oss ner till den breda gågatan Dionysiou Areopagitou. Solen
sken och vi hade en fantastisk vy över Akropolis till höger
och Filopappou till vänster. Det var lugnt och tyst häruppe.
Ingen trafik och inte många människor ute.
 |
Gatan böt namn till Apostolou Pavlou, och här blev det något livligare, med hotell och serveringar.
 |
Vi fortsatte ner till Thiseio, och tog sedan Adrianou tillbaka till Plaka. Slank in hos "vår" lille souvenirgubbe och köpte några småsaker åt barnen. Han bjöd på godis och gav oss varsin nyckelring med Alexander den store på. Tog ett kort stopp på hotellet för att vila benen i fem minuter, och gav oss sedan ut på jakt efter lunch. Denna intogs på Attalou, där vi delade på en liten pikilia. Kyparen pratade bara grekiska med mig när vi diskuterade menyn och beställningen, och även senare när han frågade hur vi tyckte det var. Men sedan frågade han Riitta på klingande svenska: "Vill ni ha kaffe, eller?". Det visade sig att han pratade mycket bra svenska efter att ha semestrat i Sverige några gånger på 80-talet.
Tog Ermou upp och studerade myllret av helglediga Atenare. Tittade in på internetcaféet för en snabbrapport på Kalimera, och gick sedan hem och vilade ett par timmar. Efter förmiddagens långa promenad tyckte vi att vi förtjänade något extra, så vi gick ner till zacharoplasteio Latifis. Pratade en stund med Nektarios där, och satte oss sedan en trappa upp med kaffe och varsin bakelse. Vi satt vid fönstret med utsikt ner över Kydathinaion och ingången till Brettos. Brasan sprakade, och ljuv musik strömmade ut ur radion. Här kan man bli sittande länge, länge. När vi hade fikat klart, slank vi in på Brettos och införskaffade ouzo, och gick sedan hem för att försöka vila igen. Men se det gick inte, minsann. Vi hade inte mer än lagt oss, så ringde Minos från receptionen och sa att hans bror var på tv, och det måste vi ju titta på. Det var tydligen ett program om brodern och hans musik. Lizetta Kalimeri var med och sjöng; henne känner vi ju igen från Stin Geia Mas. Och sedan ringde Vasilis och vill att vi skulle ses, så han kom till hotellet och tittade på tv med oss en stund.
När det blev middagsdags gick vi alla tre till Psirri, där
vi letade upp tavernan Kira ki Arhontissa, ett mycket mysigt ställe
med god och vällagad mat, och tre herrar som spelade och sjöng.
Det här var verkligen musik i vår smak, precis samma låtar
som vi har hört så ofta på Pelagos!
 |
Efter middagen tog vi adjö av Vasilis och gick bort till Syntagma där vi träffade Nikos och gick en kvällspromenad tillsammans. Resten av kvällen tillbringades i stort gemyt på Brettos, där vi bland andra lärde känna Markos, vilken enligt hans nyfunna japanska flickvän hade en souvenirbutik på Adrianou. Det blev dock en relativt tidig kväll: vi kom i säng redan klockan 1.