Öluff till åtta öar i Grekland

Athen

Fredag 30 juni transfer
Väckning klockan 02:45, inte mänskligt! Skjuts till Malmö av T. sedan tåg till Kastrup kl 05:22.

Flyg med Sterling kl 07:30 (operated by Italian Volare) till Athen,Volare hade tydligen inte riktig kläm på logistiken. En första försening p.g.a. städning trodde den danska personalen. Därefter en försening till för att få ny "timeslot" till Athen. Men vi kom iväg och det gick smidigt och lugnt ner till Athen. Vi landade en hel timma innan utsatt tid mot vad skärmen i kabinen visade (kartan/uppgifter om flygningen mm) så något fel var det nog någonstans. Athen i väntan på eftermiddagsflyget ut till Rhodos kl 18.00, lite öl och lite koll på Tilos info. Sedan iväg med Aegan air ut till Rhodos.

Rhodos

Varje gång jag kommer till Rhodos, tänker jag på när jag första gången kom hit (-73), vi landade på den gamla flygplatsen ute vid Maritsa, med sin korta landningsbana. Då var det mycket annorlunda, en helt annan ö. Taxibilar som knappt hängde ihop, mycket färre hotell, Pensionat Lido (eller hette det Lidos) ute på Faliraki var fortfarande öppet, tavernan på Tsambika hade sin egen hemmagjorda feta, Manolis taverna fanns innne i stan, Sokratesgatan var den enda basargatan i gamla stan. Det var skillnad det, nu saknas det inget för dagens turister.

 

 

Fredag 30 juni, ankomstdag
Härlig värme slog emot oss när vi steg ur planet, en hel "evighet" på 22 dagar i Grekland låg framför oss. Taxi (15 €) till Spartalis (cirka 40 €/natt) som ligger på Plastira gatan alldeles ovanför Mandrakihamnen, det hade Kim på Triton Holidays fixat som ligger mittemot Spartalis. Givetvis blev vi mer än väl mottagna på Spartalis, Kim hade förstås grundat. Upp på rummet, ut på balkongen utsikt över Mandrakihamnen, S:t Nicolas fort, hjorten, hinden och väderkvarnarna ute på piren, härligt!

Efter duschning och omsvidning in till Kim leverans av knäckebröd och KOK-kaffe. (Ränderna går tydligen aldrig ur, Kim kom hit 1961, träffade sin Eleni och gifte sig här på ön och är kvar sedan dess). Kim hade blivit inbjuden till en butiksinvigning längre upp på gatan. Invigningen kunde lika gärna ha varit i Stockholm eller någon annan storstad, buffé, musik, blinkande lampor etc...

Därefter åkte vi och hämtade Eleni, Kim´s fru, nu skulle det bli middag på deras dotter Maria's restaurang Ammoyiali på Ipirou gatan en bit upp på Monte Smith, med härlig utsikt över havet! Det var svenska affärslunchpriser, men vilken mat, grekisk mat med internationell touch. Vi åt en del smårätter bl.a., tunnbröd med tomat, feta, Camembert med svenska lingonsylt (från IKEA i Athen). Därefter en helt utsökt havsaborre och till PA en liten grekisk dessert, kanelsmakande kräm med phyllodeg i botten och på toppen, gott!

Sedan blev det hemfärd, vi hade varit vakna i över 20 timmar, men en sista koll ut över Mandraki innan sängen.

Lördag 1 juli, avresedag
Efter en lätt frukost, magen var fortfarande ganska full efter gårdagens underbara middag. Sedan packning och en kort promenad ner till Sea Star i Mandrakihamnen, den lägger till vid piren åt kyrkan till. Avfärd mot Tilos (18,50 €) klockan 09.00.

Tilos

Tilos är en lugn och vänlig ö, livet går lugnt och stilla, det händer inte så mycket, men det räcker. De två byarna Livado och Megalo Horio är två lugna och härliga byar. Ön är mycket lättillgänglig med bra vägar runt ön.

Lördag 1 juli, Ankomstdag
Efter en och en halv timme var vi framme på Tilos, upp till Annas Studios, ingen ägare hemma, men väl en hjälpsam svensk dam. Ägaren Mike driver även bageriet i byn, så ner till bagar´n, han hade inget rum ledigt. Men väl hans kusin Marina (hon som har Super Marketen Yannis bortom bageriet) rum lediga, deras studios ligger intill Annas studios uppe på sluttningen bakom hamnen.

Marina kom och hämtade oss med bilen och körde oss upp till sitt "hotell", Vilken utsikt, snygga och prydligt inredda rum, med fläkt, TV, köksdel och terrass, en "nätt en" på över 50 kvadratmeter i vinkel och i två plan, vy över byn och hamnen, helt otroligt (45 €)! Vilken start på ö-luffen, härligt..

Nu blev det fart på uppackningen av badgrejor ut och iväg, ner till stranden som var lite stenig, något svårt att ta sig i och ur, men härligt klart vatten! Men det fanns några små röda manet d-r i havet och de känns om man kommer i kontakt med dom.

Gatan bakom stranden är knappt trafikerad, så det var lugnt och skönt i skuggan av en tamarisk, en del sömn att ta igen. Några dopp och sedan en promenad till den bortre änden av stranden. Lunch hos Pavlos på andra sidan gatan, förstärkt frukost omelett med ost och skinka, greksallad och två Mythos 17,90 €. Nu började livsandarna återvända, efter gårdagens tidiga morgon.

Efter sedvanlig insmortning och vätskekontroll njöt vi av den fantastiska utsikten från terassen, helt underbart så skulle livet vara när det är som sämst!

Middag blev det på Irene nere vid vattnet, stifado och jouvetsi med lite vin, det satt fint. Hemgången genom den lilla lugna och vänliga byn gjorde gott för själen. Det satt en del folk på caféer och tavernor, mycket lugnt. En sista blick ut från altanen, härlig vy.

Söndag 2 juli, andra dagen
Efter en härlig soluppgången som vi såg från rummet, så frukost på terassen med denna ljuvliga utsikt.

Nu skulle det åkas, moppe hyrdes hos moppeuthyraren bredvid Marinas Mini market. Iväg mot andra sidan men först lite bensin till moppen, en av de två mackarna finns mitt på ön, i med soppa för 3 €, vilket säkert räcker hela dagen. Vi åkte därefter tillbaka en bit, till den övergivna byn Mikro Horio, konstig känsla att se den övergivna byn. Endast kyrkan och de delar där det är nattdisko då och då var i hyggligt skick.

Vi vände åter mot Elefantgrottan (medelhavets dvärgelefanter cirka 200 Kg tunga Elephas/Palaeoloxodon cypriotes, benresterna som hittas på Tilos är cirka 4000 år gamla, NE), in till vänster en liten biten efter bensinmacken, skylt med Cave Hardakio/Arkadi på, visar vägen.

Vi kom upp till "placet", som verkar som om det skulle bli något stort eller om det hade varit något "stort" detta med elefantgrottan. Vi tog oss igenom en första grind in till ett "promenadstråk" som slutade vid en nybyggd amfiteater. Till höger om teatern in ny grind till stigen som leder upp till grottan. Vid grottan var det däremot stopp, ingången var stängd, det skulle pågå eller hade pågått utgrävningar. Inte ett ben att skåda alltså...

Men tillbaka ner på vägen som pryddes av en blåkråka som satt mitt på vägen som flög iväg när vi kom farande på moppen. Vi tog vägen om Megalo Horio (stora byn), idag på söndag så verkade den vara helt sömndrucken, en taxi och två personer taxichauffören en av dom, samt ett antal halvvuxna kycklingar, det var allt vi såg, inget liv för övrigt. Vi stannade och köpte vatten i affären där den andre av de två vakna inbyggarna fanns.

Därefter fortsatte vi ut mot klostret Pandeliemon, på vägen dit passerade vi Plaka stranden vilken såg helt badbar ut! Den sista biten upp mot klostret bjöd på häftiga scenerier, en mycket djup dal ner mot havet på höger sida. Vi kom fram till klostret och gick genom allén av platanträd fram till ingången, vattenkällan (friskt och gott vatten) till vänster strax före ingången. Kyrka och munkceller i vanlig ordning, viss modernisering hade skett vad vi kunde se, el fanns indragen. Det var sedan skönt att sitta i skugga utanför och kolla på alla som var och hämtade vatten i källan, flaskor, dunkar mm. Busschauffören ensam tog nog med sig minst 50 l vatten, i bussen på vägen tillbaka.

Baddags, vi tog ner till Eristos, fin sandstrand i bortre änden till vänster vid klippan såg vi en stor ödla cirka 75 cm lång. Lunchen åt vi på tavernan som är gömd inne i grönskan. Maten något internationaliserad (Apollo "har" hotellet som ligger lite längre in i grönskan) men helt OK mat, 15,10 € med två Mythos.

Hemvägen till Livadi skulle vi ta via Red Beach, men vägen/stigen hittade vi inte. Vi tog istället vägen förbi vårt hotell och vidare förbi Annas bort till udden, där vi parkerade moppen och gick till fots, det var även en "getgrind" som vi passerade. Efter cirka 15 min promenad kom vi så långt att vi kunde se den röda stranden långt nedanför oss. Nu hade vi sett stranden, så vi kunde med gott samvete gå tillbaka till moppen.

Vi körde över till andra sidan viken, uppför backen till det lilla kapellet, där vid sidan om kapellet höll man på att förbereda en kolmila! Utsikten över Livadibukten var inte heller att leka med!
Åter in till byn och retur av moppe, vi kollade även båttider i resebyrån vid trappen i hamnen. Men han sålde endast biljetter till de stora färjorna, däremot visste han att båten Sea Star (ägs av Tilos "kommun") gick kl 14:30, nästa dag.

Biljetter får man köpa hos Sea Star, som har sitt kontor, bakom kyrkan vid stranden, ingången är på gaveln som vetter åt kyrkan. Ingen skylt som visar utan endast en liten tur-lista för Sea Star på väggen, det är allt som ger vägledning, öppettider var det inget som visste något om. Givetvis var det stängt, men de öppnar på måndag igen försäkrade guldsmeden på hörnet.

Vi tycket att vi skulle utnyttja vår terrass in i det sista så till middag/kvällsmat köpte vi lite vin och grönsaker hos Marina, och några ostpajer hos bagar'n.

Dusch och insmortning, en liten drink före maten på terassen, sedan åt vi vår enkla men goda måltid och hade en hänförande utsikt. Det kändes nästan som vi svävade över hamnen och byn, förmodligen hade vinet en viss inverka på denna känsla. Sängarna kom nästan ut och mötte oss på terassen, så vi somnade genast, efter en härlig dag.

Måndag 3 juli, avresedag
Upp och ner till bageriet för att köpa bröd, fixade biljetter till Sea Star 10 €/pers och betalade rummet till Marina! Färdiga för avgång när som helst! Vi packade ihop våra väskor och ställde dom enligt Marina's anvisningar på trottoaren. Ett sista farväl av den härliga terassen, sedan ner till stranden. Vi gick bort till tavernan Anemon där solstolarna verkade ingå i "ätet". En svensk seglare kom och ankrade upp i viken, men den fick snart konkurrens av ett antal stora Turkiska motorseglare med två till fyra master, imponerande.Vi åt en lätt lunch på Anemon och sedan iväg till hamnen. Marina hade kört ner och ställt våra väskor snyggt och prydligt framför landgången. Sea Star la ut kl 14:30, efter en timmes lite skumpig färd var vi framme på Nisyros.


Nisyros

Intressant ö med sin vulkankrater och dramatiska landskap, Mandrakis gränder mycket mysiga, men det blev aldrig riktigt vår ö.

Måndag 3 juli, ankomstdag
Boende, skulle vi fixa, efter att ha kollat och diskuterat bestämde vi oss för att ställa väskorna och gå mot Loutra. Vi gick en bit bort längs vägen och hittade inget där. Vi gick tillbaka när damen på Romanza hotell undrade om vi behövde rum, vilket vi bevisligen behövde!

Det var ett något bedagat hotell, som hade sett sina bästa dagar, men rummet var rent och hade det som vi behövde, vi slog till 25 €. Vad vi senare förstod så var vi ensamma på andra våningen och hade hela terassen för oss själva. Utsikt över hamnen och havet, skönt att vila ögonen på.

Bad var ett måste, men ingen strand i sikte, vi promenerade bort mot Loutra, hittade en strandbit med sand på två meter. Det räckte för oss att komma i och få svalka oss.

Åter till hotellet, insmortning och en GT på terassen samt lite skrivande, då kommer Sue och Paul upp från första våningen. De tänkte utnyttja utsikten från terassen när de tog sin afton ouzo! Mycket trevligt par från Cardiff i Wales, som alla andra tyckte de att jag hade för mycket kartor och info med om öarna. Vi jämförde öar och gjorde rekommendationer korsvis och beslöt att vi skulle äta middag tillsammans, vi drog iväg till Panorma inne i Mandraki. Det blev en hel del äte och dricke. Vi hade en härlig kväll med många glada skratt. Vi hittade, trots mängden vin, vägen tillbaka till hotellet. Sängarna tog emot oss och spiralerna i sängarna höll sig i schack alldeles under tyget.

Tisdag 4 juli, andra dagen
Efter en undebar morgon, brödinköp och frukost på terassen. Då kommer Sue och meddelar att tänkte flytta från hotellet eftersom de hade trätermiter på rummet som knaprade hela natten, så att de hade svårt att sova. Tråkigt tyckte vi men de måste ju kunna sova.
Iväg ner till Manos rent a Motobike vid piren moppe en dag 12 €, tjejen där talade utmärkt engelska. Sedan iväg mot vulkanen, bra vägar men mycket uppför och lite svalt uppe i bergen. Hänförande utsikt och ljuvliga dofter från örter, blommor och pinje.

Avtag mot Vulcano, jösses vad mäktigt, då insåg vi att ön i stort sett bara var ett enda stort "skal", hela den inre delen av ön var försvunnen. Det var brant väg ner till botten, mycket växtlighet tydligen ganska bördigt för det gick kor och betade i botten. När vi sedan kom fram till själva kratern osade det en del svavel och ruttna ägg. Biljett 1,50 €. Ner på botten 25 m ner, alldeles plant, grått och med hål från jordens inre där svavelångor kom upp, svavlet kristalliserade sig på hålsidorna med en mycket intensiv gul färg. Kraterbotten är en mycket speciell plats, att vara där och veta att det är flytande lava inte så långt under en. Samtidigt som det är alldeles sterilt där på botten, inga växter bara grått och lite gult svavel.

 

 

Vi kom dit strax före kl 12, så när vi gick därifrån var vi de enda som var kvar i kratern. Därefter färd uppför kraterväggen igen fortfarande lika mäktigt, sedan vidare mot Avlakibukten, där fanns ett sommarhus och en pir med en stege ner i havet, samt ett antal husruiner.

På vägen upp tycket moppen att det blev lite jobbigt, överhettad? Men väl uppe i korsningen vid Nikkia började det gå nedåt igen och vi fick fart. Det luktar bränt meddelade I, och det gjorde det tydligt också. Sen la motorn av och det började osa bensin också!!

Vi stannade och kollade, mycket riktigt det rann ut bensin på vägen. Vi fortsatte att rulla en bit ytterligare neråt innan vi ringde till uthyraren, Manos och då blev det svårt, inte mycket engelska som han talade, men han haffade tydligen någon på gatan som talade engelska och vi kunde få fram vårt budskap att vi behövde assistans. Var vi exakt befann oss det hade vi milt uttryckt delade meningar om.

Vad vi förstod sedan så var vi ovanför Pali, Manos kom redan efter en kvart! Man glömmer lätt av att ön inte är så stor cirka 10 km i diameter.

Vi tyckte att vi hade åkt moppe så det räckte för idag på Nisyros, begärde ingen ersättningsmoppe, utan vi tänkte ta diskussionen med damen på kontoret efter siestan. I kände sig dessutom lite krasslig, så vi bestämde att ta det lugnt. Vi stannade kvar i Mandraki och gick bort till Holhakistranden (promenadvägen, där hade ras skett av bergväggen ovanför, så vi var tvugna att gå runt rasmassorna), den med relativt stora svarta/blå stenar, alldeles för höga vågor idag för att man skulle kunna komma i och ur vattnet. Men mäktigt ljud när vågorna flyttade omkring stenarna. Vi gick tillbaka till moppeuthyrning och fick tillbaka 5 € på hyran, sedan till hotellet.

I fick vila p.g.a. hosta och feber. PA ner till byn igen för att bunkra, tog en sväng in i de smala gränderna, mycket mysigt, inga bilar tyst och lugnt. Stötte ihop med Sue och Paul, vi tog en drink och ett stort farväl.

Eftersom I var krasslig bestämde vi oss för att resa vidare nästa dag. Biljetter till färjan (Panagia Spiliani) från Nisyros till Kos köper man i kuren nere på piren, biljetter från Kos till Kalymnos 11,20 € (Express Dodekanisos) hos Kentris Travel bakom borgmästarens residens i Mandraki. Därefter dusch och lugn och ro på hotellet, lite utsikt från terassen med en liten GT.

Onsdag 5 juli, avresedag
Nisyros fortsatte att gäcka oss, vid frukosten bet något I på benet, så hon hoppade till och med henne frukostbordet och frukosten med det, det enda som räddades var min macka.

Iväg ner till färjan Panagia Spiliani och inköp av biljetter 10 € i kuren på piren. Vi kom iväg strax före kl 08.00 och anlände till Kos strax före kl 10:00. Jag ringde George på On the Rocks Café på Telendos och frågade om han hade något rum till oss, det hade han inte men det fanns andra lediga rum som han kunde visa.

Dodekanissos Express går från samma pirområde (som där Panagia Spiliani lägger till) fast längst ut till höger. Något försenade kom vi iväg, men vi körde nog ikapp en del, vi kom fram till Kalymnos enligt tidtabell.

Vi tog en taxi till Myrties och vi åkte och åkte genom Pothia, det var en väldigt utbredd stad, den har visserligen 13 000 invånare men ändå. Det tog en god stund innan vi äntligen kom ur stan och fram till Myrties så småningom.

Telendos

En pärla så nära men ändå så avlägsen, ett lugn och en stor stillhet, härligt för själen. Solnedgången bakom "prinsessan" den var mycket vacker, den kommer vi att minnas länge. Denna lilla "hattö" är så liten att man tycker att den ryms i fickan.

Onsdag 5 juli, ankomstdag
Myrties båthamn, där finns ett antal båtar som turas om att köra över till Telendos. Betalningen 1,50 € gör man när man går i land på ön.

Mot George på On the Rocks cafe (OTR) till höger efter att man kommit i land, cirka 5 min promenad bort till George, numera är det en fin promenadväg ända fram till OTR. George hade besök av släktingar så han var lite stressad, han visade oss Fotini som ligger 50 m bort från OTR åt hamnen till (på andra sidan taverna Plaka). Det var ingen utsikt från rummet men det låg i anslutning till havet, mindre än 30 m bort. Rummet var rent och prydligt, kyl, vattenkokare, en del bestick och glas. Duschdraperi i duschen, 30 € passade oss perfekt. George ropade på hyrestanten som bor längst in i gränden i huset som ligger en meter ovanför gränden, ok för henne också.

In med väskor och annat i rummet ner till havet med språng, härligt med ett dopp på sandstranden Plaka, alldeles nedanför rummet.
Vi utforskade en del av ön, vi gick förbi OTR och bort mot klipporna, där det finns två stränder, den första för påklädda heter Potha och den andra heter Paradise beach och är för nudister. Inte mycket till stränder inklämda mellan klippor och en smal strandremsa.

Lunch åt vi hos grannen Taverna Plaka, grekisk korv med potsallad (lite udda) och ägg och bacon till en tillfrisknande I, gott. Vi kollade runt i byn efter mini-markets det finns två stycken, en mycket mini, den andra som ser ut mer som en souvenirbutik har det största utbudet. Sedvanlig ceremoni insmortning mm.

Vi tog sedan en drink på uteplatsen mindre än 10 m från havet, en härlig vy över Kalymnos och Myrties, så nära och ändå så långt borta och framför allt vilket lugn.

När vi läskat oss, så tog vi med oss en flaska vin och två glas och gick bort mot Cholakas stranden och satte oss en bit upp för berget och kollade på solnedgången bakom Telendos berg (prinsessan), vilken solnedgång, helt underbart att sitta där och bara njuta av naturen, det var endast vi som var där uppe och njöt av detta skådespel.

Vi följde sedan öns enda "gata" ner till byn igen och åt middag hos Barba Stathis nere i gränden. Vi åt kycklingfilé och lammgryta, maten helt OK men vi har ätit bättre, 20 €, med två Mythos och var sin ozou. Sängen lockade sedan på oss och vi var inte nödbedda!

Torsdag 6 juli, andra dagen
Efter en härlig morgon gick vi nästgårds till Plaka och åt frukost, ägg och bacon, bröd och vatten!

Vi kollade sedan de andra stränderna lite bättre, men vi tyckte att sandstranden Plaka framför vårt rum passade oss bäst. PA käkade lunch på Plaka, medan I nöjde sig med en glass för dagen, sedan lögade vi oss.

Vi hade det sedan lite kämpigt när vi skulle upp till rummet, hela 30 m att gå! Som vanligt hängav vi oss att skölja av oss det salta vattnet för att sedan kompensera tvättningen med insmortning.

Middag intog vi hos George på OTR, mycket snack om turister, myndigheter mm. Vi fick mycket info om Kalymnos och Telendos (bl.a. att båten till Leros går varje dag kl 13:00 från Myrties, samma brygga som Telendosbåten), vi hade en mycket trevlig afton på OTR. Den enda gången på denna ö-luff som vi fick ett korrekt kvitto med skattemyndighetens nummer på! Vi tog oss lyckligt hem till Fotini och de härliga sängarna.

Fredag 7 juli, avresedag
Återigen en härlig morgon, mycket tyst och lugnt, frukost hos George där var det däremot inte tyst. Glam och stoj med honom och hans övriga gäster, härlig stämmning.

Vi tog adjö av George och tackade för all hjälp och service! Därefter gick vi bort mot "byn" och kollade på den sjunka staden som av vissa anses vara det sjunkna Atlantis. År 554 före Kristus separerades Telendos från Kalymnos vid en jordbävning och man kan idag fortfarande se murar och även kolonner (vid lugnt väder) försvinna ut i havet, precis där träden börjar på trottoaren bort till OTR från hamnen räknat. Det var lite magiskt att se murarna förvinna ut i havet.

Åter till rummet och packa ihop det sista och iväg till båten.
Vi träffade ett engelskt par som som hyrde lägenhet i tre månader i ?? (vi frågade tre gånger, men lyckades inte lista ut det grekiska namnet från deras engelska uttal, förmodligen någonstans på Kalymnos). De hade fått ett mycket förmånligt pris på hyran. De hade den lägeheten som bas och gjorde utflykter då och då till olika öar. Något att tänka på när/om man får lång semester (pension).

Vi tog oss över lugnt och stilla till Kalymnos, Lerosbåten ligger vid samma kaj men på utsidan norrut, ombord med resväskorna och fråga efter biljett men de skulle ha pengar senare. Eftersom det var en liten stund kvar innan avgång tog vi en liten promenad i Myrties som vi insåg var väl värt ett besök.

Iväg i motvinden mot Leros kl 13:00, det stampade och skvätte rätt bra på den lilla båten, det var vi, ett tyskt/österrikiskt par, 350 l vin och några marmor-skivor som utgjorde hela lasten!


Leros

En härligt veckad och mycket flikig ö, som man lätt kör vilse på. En lite karg natur men vackra stränder och en härlig by som egentligen består av tre byar Pandeli, Platanos och Agios Maria som är helt hopvuxna numera. Utsikten upp mot borgen och uppifrån den, den var mäktig.

Fredag 7 juli, ankomstdag
Vi anlände till Xerokambos på Leros i god ordning, ingen taxi på piren, men det fixade skepparen som ringde efter en taxi. Vi åkte iväg i taxin tillsammans med det andra paret, mot Panteli, på vägen dit jagade chauffören upp en "roomsare" Jannis som kom efter på MC. Vi kollade hans rum nere i Panteli, stort och trevligt rum, fläkt på stativ och i "horhuspropeller" i taket, köksdel med kyl och kokplatta, ingen havsutsikt, men en mycket mäktig vy upp mot borgen och Platanos, och mycket vackra blommor utanför balkongen, 30 €.

Ner till stranden, cirka 300 m längs en "gata/gränd", badade gjorde vi alldeles intill den lilla bryggan mitt i byn, lite kyligt i vattnet. Men det var uppfriskande och klart och fint vatten. Vi åt på den närmaste tavernan, de har endast smårätter, men vi behövde inte mer än lite sallad, octapus och annat med två Mythos.

 

 

Vi utforskade sedan hamnen och byn, liten lagom by som var levande och hade det som man behöver för livets nödtorft. Vi fann en Mini-market på gatan bakom stranden (de säljer även bröd) och en moppeuthyrare Moto-land på samma gata fast längre bort åt höger (näsan mot vattnet). Vi provianterade lite och hade sedan en liten diskussion om vilken gata rummet låg på, men vi hittade den, efter en stund!

Vi tog en lång siesta, men innan dess en ny "bordsolycka" två GT till spillo, det var PA som stötte till bordet denna gång. Men påfyllning fanns och utsikten upp mot borgen och de vackra blommmorna fick oss på gott humör igen.

På kvällen drog vi oss ner till stranden och tavernan längst till vänster vid stranden (näsan mot havet), lamm i ugn och fläskkött i vin, gott. Hela restaurangen vimlade av en massa ensamma damer, ryktet hade tydligen gått före om min ankomst?

Mätta och belåtna drog vi oss tillbaka till rummet och vyn från balkongen upp mot den upplysta borgen häftigt, vi såg även en del av husen i Panteli och Platanos.

Lördag 8 juli, andra dagen
Härlig morgon, ner till Mini-marketen efter bröd. Frukost utan missöden och en härlig utsikt upp mot borgen och de vackra blommorna.

Nu skulle det åkas moppe, packning och klargöring inför moppeutflykten, ner till Moto-land (egentligen deras filial, firman ligger uppe i byn). Ingen där men damen i huset in bit rakt bakom (visade sig vara faster till ägaren) ringde och det kom en holländsk ung dam, som blivit fångad av den stora kärleken på Leros. Moppe 14 € per dag, iväg mot norra delen av ön.

Vi måste passera Platanos och Agia Marina och vi insåg nu att alla tre byarna Pandeli, Platanos och Agia Marina gick i varandra till en enda "stor by". Men först skulle vi ha lite pengar i bankomat, det fanns det vid banken som ligger omedelbart till vänster när man kommer ner till havet i Agia Marina. Där stötte vi även på två svenska damer, mor och dotter. Dottern bosatt på Leros, vi fick lite Leros info och snackade lite om Kalimera, jag hade den T-shirten på!
Full fart mot Partheni (flygplatsen), vägen dit mest transportsträcka inte så mycket vyer och annat. När vi kom fram tog vi först mot Ag. Kioura kapellet, strax efter kyrkan finns det en liten härlig strand med ett träd som ger skugga.

Men vi åkte tillbaka mot Plefoutis en härlig strand, vi fortsatte förbi den och bort på grusvägen, där det fanns några småstränder. Vi gick ner vid kulsprute-fundamentet, inte så lätt att komma i och ur men det var inte mycket folk där vi och två till!

Vid lunchdags åkte vi tillbaka till den stora stranden och gick in på tavernan där (H o Fia Artemi ?), vi åt en alldeles utsökt lunch, på lamm i ugn, jigantes med två öl 14,50 €.

Söderut igen mot Kokali trodde vi, men efter kartkontroll visade det sig att vi var i Gournasviken. Ok tänkte vi då drar vi mot Lakki för att försöka hitta de små badvikarna Voulidia m.fl. Vi passerade Lakki med sina ovanliga hus (för att vara i Grekland) och breda boulevarder, konstigt "place". Vi fortsatte och strax kom vi fram till en vik med en öde byggnad på andra sidan, det var åt Temenia. Vi passerade sjukhuset på höger sida och tittade efter väg till vänster, men vi såg ingen och plötsligt så var vi framme vid en trevlig vik. Vi körde runt den lite och insåg plötsligt att vi kommit fram till Xerokombos, dit vi anlänt dagen innan, tablå!

Åter till Gournas för sol och bad, en trevlig sandstrand, sand hela vägen och lite varmare vatten än på andra sidan, skönt. Vi åkte upp till borgen och kollade på vackra utsikten och då föll alla delar på plats om Leros geografi, det var nyttigt, vi skulle åkt dit upp allra först och orienterat oss. Sedan retur av moppen hos Moto-Land.

Hemgång med lite dusch och insmortning, samt viss vätskekontroll utfördes, lite lagom trötta tog vi en tidig middag nere hos Zorbas på stranden, mixed grill, stifado och husets 17,90 €. Efterrätt på balkongen, med den mäktiga utsikten upp mot borgen. Tidigt sängdags, men eftersom vinden mojnat så kom myggan och de anföll. Jag kände mig som ett "mänskligt Pearl Harbor"! Minsta lilla bit som kom utanför lakanet anfölls direkt. Men det började blåsa lite igen fram på natten så det blev en del sömn fram på morgontimmarna.

Söndag 9 juli, tredje dagen
Efter en natts myggkrig och en härlig morgon, följd av frukost på balkongen. Vidtog planering av dagens aktiviteter, inköp av båtbiljetter i Agia Marina, sedan någon strand.

Promenad mot Agia Marina för inköp av båtbiljetter, men redan i Platanos mellan vägen ner till Pandeli och torget så ligger ett biljettkontor. Biljett med Flying Dolphin 10,60 € till Lipsi kl 09:45. Vi fortsatte ner mot Agia Marina, vidare bort mot Alinda, men halvvägs hittade vi en liten strand intiill vägen med bara greker på (kan ha varit vid Krithoni). En lätt lunch (öl och toast) på tavernan/baren på andra sidan vägen.

Vi blev inblandade i en del vattenkrig och bollkastning, när grekbarnen satte igång. De blev lite förskräckta när de utsatte oss "vitingar" för något, men för övrigt var det ganska lugnt där, dock en del trafik på gatan bakom.

Hem gick vi gamla vägen upp till Platanos, upp till genomfartsgatan och vidare ner till stranden. Vi tog en glass och I tog ett dopp. Siesta med insmortning, en GT och lite slappa på balkongen. Vi snackade med Jannis om att hans skulle fixa taxi till morgonen, inga problem, vi betalde rummet och fick passet åter. Midagen åt vi på D..? den lilla tavernan, kyckling med citron och kyckling med champinjoner, bägge smakade förträffligt. Sedan natten och sängen, inga mygg skönt med ostörd sömn.

Måndag 10 juli, avresedag
Purrning kl 07:45, lätt frukost, sedan en sista koll av packningen. Taxin kom på utsatt tid, även Jannis var där och kollade, samt tog adjö. Ner till färjan och iväg några minuter försenade. Resan till Lipsi tog 30 min, men vi fick vänta en stund på att en annan färja skulle lägga ut innan vi kom till kaj.

Lipsi

Denna lilla sömniga härliga ö som är alldeles full med kyrkor och kapell. Inte mycket aktivitet förekom, förutom mudderverket i hamnen. En ö att promenera runt på, till olika stränder och utsiktsplatser. Förmodligen övärldens mest ljuvliga lilla chora, det tar två minuter att gå igenom den.

Måndag 10 juli, ankomstdag
Vi såg den lilla ön inga höga berg utan lite kullar endast. Vi började att orientera oss från båten men det var svårt med utsikten genom rutorna på båten. Iland på kajen med oss och väskor, roomsarna hittade vi borta vid muren, på vägen in mot byn.

Vi fick tag i tanten från Panorama, rummet ganska litet men välutrustat, utsikten över hamnen och byn, inte rakt fram så vi slapp mudderverket, mitt i hamnen. A/C, horhuspropeller i taket, TV, kyl en del porslin/bestick, platta och varmvattenkokare, 35 €.

Invigning av rummet och balkongen med en liten GT, när vi satt på balkongen kom en flytande vårdcentral och la till vid kajen, en Flying Dolphin med rött kors, den kunde nog även fungera som en ambulansbåt också. En "vårdkö" bildades på kajen och den flöt på fint, snart var alla behandlade och båten åkte iväg!

Sedan ner till Lendoustranden, strax bakom hotellet, jättefin sandstrand, lite varmare i vattnet än på de övriga öarna. Där mötte vi två danska par, där den ene mannen inte solade. Han hade på sig en vit pikétröja och när han gick i för att bada och tog av sig tröjan, då syntes ingen skillnad, han var lika vit på kroppen!

Bort till den lilla ouzerian på "hörnet" av piren där fick vi lite brunch, öl och omelett, de fick gå och köpa ägg i Super marketen innan de kunde fixa till omeletten, det kallar jag service!

PA tog en liten siesta på Lendoustranden, I ivrigt iväg, hon kunde inte vänta "den flygande Holländaren" i henne gjorde sig påmind. När jag vakande en stund senare insåg jag att I dragit iväg utan vatten, inte bra! Vart tog hon vägen tro? Norrut det var jag säker på, en första koll vid Elena beach, inte en levandes själ där! Säkert har hon i vanlig ordning dargit iväg till vägs ände, Platis Gialos eller ännu längre bort! Uppför backen bort mot Platis Gialos, vidare till cementfabriken, som tur är syns hon där i fjärran på väg tillbaka! Vid god vigör skönt, ingen större vattenbrist. Tillbaka till stranden för sol och bad, skönt med lite svalka efter promenaden.

Förvånansvärt mycket skandinavier på ön. Lite väl många enligt I som tycker att de kunde åka med en av mudderverkspråmarna ut från ön!

Åter till rummet för sedvanlig tvagning med insmortning och lite vätskekontroll inte att förglömma. Efter en liten stund knackar en av grannarna på (en fransman) han klagar på vår markis som gnäller, den är i nerfällt läge. Han undrar om jag krokat på den och spänt upp den ordentligt, vilket jag gjort helt enligt regelboken. Han nöjer sig med detta, och vi kan fortsätta vår avbrutna siesta. (Nästa morgon kommer dock en italienare och klagar, i fortsättning har vi den uppe på natten).

Vi åt en härlig middag jiouvetsi och grisllspett med husets för 16,50 €, gott! Vi satt sedan en stund på den sedemera berömda balkongen och kollade ut över byn och hamnen.

Tisdag 11 juli, andra dagen
En ljuvlig morgon, med alldeles utsökt "grovt" bröd från bageriet vid torget. Vid kollade på vad det finns för stränder på andra sidan byn. Katsida verkade passa oss. Iväg och efter visst dividerande och ändrade vägval kom vi ut ur byn. Uppe på krönet tog vi till höger mot Katsida (vägen rakt fram till Monodendrostranden och Kamaresstranden). Den sista biten ner till stranden mycket brant, men vi hade getter som sällskap ute på sidorna, mycket plingande från deras klockor. En härlig vik med en ganska smal strand, ett antal båtar på redden. Lite svårt att ta sig ifrån den högra delen av stranden (näsan mot vattnet), en hal "platta" där. Men helt ljuvligt vatten, men lite kyligt på den här sidan. Lunch på Dialia, auburgin i ugn på Dialia´s vis, mycket gott!

Ytterligare sol och bad, sedan hemgång på den vänstra vägen (näsan mot land) den är mycket brant, förmodligen den brantaste väg vi sett i Grekland. Vi promenerade igenom rena bondlandet ner till byn, massor av getter, åsnor/mulor, åkrar och en och annan bonde. När vi kom ner i byn så kom vi fram på den gatan som PA ansett vara fel väg tidigare på dagen, vilket förorsakade viss munterhet hos I. Proviantering i Super Marketen vid hotell Calypso, bra sortiment.

Till rummet för en härlig dusch, insmortning och vätskekontroll, PA räknade antalet kyrkor och kapell som var synliga från balkongen, hela 17 st! Totalt lär det finnas 30 st kyrkor, en till varje familj? (600 invånare, en kyrka/20 pers). Vi hade även utsikt upp mot det rosa huset, där Alexandros Giotopeles, ledaren för den grekiska 17 novembergruppen, bodde tills han greps där sommaren 2002.

Vi drog bort till torget för att kolla färjetiderna, jämmer och elände, I fick lite spel, ingen passande färja för förrän på fredag! Omplanering av veckan men det löser sig säkert med lite utflykt och annat!?

Vi åt hos Pefkos och deras special, efter tips från Janne på Kalimera, auberginer och kött i ugn, det var mycket gott. Sedan sängen en del frustrationer var tvungna att sjunka undan, men nattens sömn gjorde underverk.

Onsdag 12 juli, tredje dagen
Återigen en helt underbar morgon, sedan frukost med detta ljuvligt goda bröd. Vi hade bestämt oss för att promenera bort till Platia Gialos, en härlig promenad på 3-4 km.

Vilken färg på vattnet alldeles turkos och härlig vit sand, skugga finns i båda ändarna, vid vägen ett träd och åt tavernan finns det träd uppe på avsatserna som skänker skugga. Vi kom fram till stranden ganska sent, vid pass kl 12 och då hade redan en hel del människor tagit sig dit med bussen. Men det var härliga bad och lätt att ta sig i och ur, sand hela vägen. Lunchen på tavernan en Pastitio och greksallad till I samt två Mythos 16 €, mycket gott, tomaterna var helt ljuvliga!

Mera sol och bad "damen med dotter på Leros" dök upp med utflyktsbåten Barbarossa från Leros. Diskussion om Arki, Fourni och Ikaria, hon rekommenderade dessa varmt. Vi hade en skön promenad tillbaka till byn och rummet, med sedvanliga cermonier.

En härlig siesta efter dagens "strapatser", därefter drog vi oss bort till torget och kollade på "badbåten" Rena, vi köpte biljetter i resebyrån vid trappan, 18 €/pers de hade förstått detta med prissättning!

Vi fortsatte sedan upp i Chora, en helt annan värld än den nere vid hamnen, underbara små gränder med butiker och tavernor. Vi gick till Pefkos igen, nytt tips från Janne på K., nu var det Ambelourgou som gällde, lamm med youghurt, vinbald och feta serverade i lergryta, mycket gott det också!

Vi tog det lite lugnt på den numera berömda balkongen, njöt av utsikten och tystnaden. Det hade varit en lång och händelserik dag med mycket upplevelser, sängen var mjuk och go.

Torsdag 13 juli, fjärde dagen
En helt ljuvlig morgon precis som vanligt. Efter frukosten iväg till utflyktsbåten RENA II. Vi seglade först bort till Makronisi med sina grottor, där den som ville kunde simma in i grottorna, vidare mot Aspronissi (den vita ön) alldeles vit ö och turkost vatten härligt. Vi for vidare mot Tiganakia en härlig badvik men det hade en massa andra också upptäckt, en hel del båtar där.

Vidare mot Marathi med stopp för lunch och bad, vi åt lunch på taverna nummer två till vänster (näsan mot land, den kan heta Stavroyaki). God mat men köket hann inte riktigt med, det kom fler badbåtar än vår dit så det blev fullsatt på nolltid, från att ha varit i stort sett tomt när vi kom dit. Men vi var bland de första som tog ett bord, så vi fick maten snabbt och lätt. Deras toalett var ren och prydlig. Vi tog en liten ö-tur, det fanns fyra tavernor, några rooms to let och två kapell, det var allt! Vi badade och tog en liten siesta på stranden längst bort till vänster (näsan mot vattnet), samma härliga vatten som vanligt.

Sista stoppet var Arki, vilket lugn alldeles tyst och en stor stillhet. Vi kollade runt lite, i hamnen finns två tavernor med rooms to let sedan några rooms to let upp i backen mot länkmasten. En av dessa såg riktigt mysig ut byggd i natursten. Vi hittade även en Mini-market, som verkligen gjorde skäl för ordet mini, stor som en busskur! Vi gick även bort mot den andra hamnen/stranden där det låg en del båtar på redden.

Hemfärden gick runt Lipsi på den andra sidan, så vi såg hela Lipsi på denna ö-tur, trevligt. Vi kom hem till rummet runt halv åtta snåret. Nu blev det fart med dusch mm.och omsvidning, iväg till Chora för lite äte.

Vi satte oss på gränden hos The Navy (To Ploio), vi åt tomat med lök, deras dagens fläskkött med feta och citronsås, mycket gott. Efteråt provade vi Lipsis söta och mycket goda dessertvin (Fokiako?), en riktig höjdare. Huset bjöd på en panacotta som vi mumsade i oss tillsammans med vinet, det var gôtt! Mätta och belåtna vände vi hemåt till sängarna efter en dag med mycket intryck, vi tog det lite lugnt på balkongen innan sängen.

Fredag 14 juli, avresedag
Underbar morgon, solen letade sig in mellan gardinerna. Iväg till bageriet, men först betalning av rummet och att jag fick passet åter. Passerade resebyrån (damen i resebyrån talar bra engelska, hon har bott i USA i många år) fixade biljetter till Fourni med Flying Dolphin Samos kl 15:00, 14,90 €/pers.

Sedan bageriet med det härliga brödet och Super Marketen, frukost på balkongen, en sista översyn av packningen och så var vi klara att ta oss ner till Lendroustranden. En grekisk dam plockade upp sjöborrar och snäckor längs den högra sidan av stranden (näsan mot havet), hon fick en hel bärkasse full med sjöborrar och stor glasburk full med snäckor. Sjöborre med en liten ouzo till är inte dumt. Vi tog sedan en liten promenad upp till det rosa huset, kollade på det lite på avstånd, det är bebott idag.

Vi promenerade sedan ner till ouzerian på hörnet och tog lite ouzo med tilltugg 4 € för två pers. Vi kompletterade det med lite öl, så vi blev sittande där en stund och snackade med ett engelskt par som hade tillbringat många somrar på Lipsi. (Ouzerian har en ren och snygg toalett runt hörnet mot färjepiren till, fråga efter nyckeln). När det började dra ihop sig för avgång släntrade vi bort till Panorama och hämtade väskorna och inväntade FD Samos. Färjan kom lite sent in till kaj så det var bråttom iväg med båten, kapten tutade genast för avgång, vi var bara ett fåtal som skulle med båten så snart som vi hade tagit oss ombord drog vi iväg mot Fourni via Patmos. När vi passerat Patmos så fick de dra ner på farten, ganska kraftig sjö och vind. Men vi kom fram till Fourni efter att vi seglat förbi Kampi, som vi trodde var Fourni huvudby, vi blev lite konfysa en stund, men kapten hittade givetvis vägen.


Fourni

Denna helt underbara ö med sitt livliga fiskeläge och sin genuina chora som var alldeles ljuvlig, smala gränder och med helt normalt lugnt grekiskt ö-liv. Vår utflykt till byn Chryssomilia där vi var de enda turisterna den dagen och boendet på Toula Studios, resans bästa, detta glömmer vi inte i första taget.

Fredag 14 juli ankomstdag
"Roomsare" mötte upp borta vid hamnpromenaden, vi hade Toula studios som mål, vi snackade med några, men ingen från Toula, de hade inga skyltar och engelskan var inte så flytande så det gick minst sagt trögt i konversationen. Men så dök Kula upp från Toula Studios, så vi drog iväg dit, det ligger vid havet åt höger (med näsan mot land) endast med gatan mellan huset och stranden. Vilken studio på andra våningen, utsikt över hamnen och byn. Fullständigt utrustad köksdel med kyl, diskbänk, elplattor, köksutrustning, porslin/bestick, A/C, horhuspropeller i taket, TV och väckarklocka (det har jag aldrig sett tidigare i Grekland). Balkongdörrarna har isolerglas och är tätade med gummilister, så allt ljud utifrån försvinner när man stänger balkongdörrarna.

Balkongerna hade insynskydd åt sidorna och vår (endast de "fyrkantiga" balkongerna, udda rumsnummer) hade även mot gatan (bäst från andra våningen), vilket ger en härlig känsla av "privacy". För övrigt var rummet enkelt och fräscht inrett, stort och luftigt, 30 €/natt.

Vi tog en snabb dusch och satt sedan och njöt av utsikten över havet bort mot grannön Thimena. Solen sjönk sakta ner bakom Thimena, mycket vackert.

Magen gjorde sig påmind, vi var rätt hungriga vi hade inte ätit något nämvärt till lunch. In i de små härliga gränderna, längs huvudgränden förbi torget och in på en trottoar taverna, vi var lite tidiga så PA:s gris skulle haft en stund till på sig, I's kyckling däremot var helt OK. Tillsammans med lite tzatsiki och vin blev vi mätta, 22 €. Sedan en stilla och lugn promenad hem längs huvudgränden och strandpromenaden, lite efterrätt fixade vi i en av de många Super-Markets som finns i byn. En härlig avslutning på balkongen med dessert, efter en mycket lyckad dag. De sköna sängarna tog emot oss.

Lördag 15 juli, andra dagen
Vi vaknade till fiskebåts dunk och måsars skrik, härligt…En underbar morgon så småningom iväg till bagar'n och affären. Vilken känsla att promenera uppför huvudgränden när byn börjar vakna till liv, affärerna börja öppna, "gatan" sopas, bara ett fåtal människor ute, prästen iväg till förrättning, äffärsinnehavare på väg till butikerna! En härlig liten by eller rättare sagt ett fiskeläge, som är mycket levande. Inget "turist på burk" här inte, mycket mysigt. Efter frukosten bort till Escape, bortanför tavernorna, och hyra av moppe 13 € per dag.

Sedan tillbaka längs strandpromenaden igen och iväg mot Chryssomilia, bra asfaltväg de först kilometrarna. Sedan rätt dålig grusväg, ungefär som vägen till byn Olympos på ön Karpathos. Vi mötte endast två bilar strax utanför Chryssomilia, färden tog nästan 1 ½ timme. Mycket vackert vi åkte mestadels uppe på bergskammen, vidunderlig utsikt. Härligt att åka där med alla dofter från örter, blommor och annat, vi hörde mycket plingande från getter.

Men då när man njuter som mest av alla härliga dofter från örter och annat, då kör vi in i en getflock! Upplevelsen liknar säkert den som en tyngdlyftare får när han luktar på ammoniak innan lyftet. När vi kom fram till byn, blev vägen asfalterad och var så ända ner till hamnen, vi parkerade moppen under ett träd vid piren. Det låg en 15-20 båtar i viken, två tavernor i början på stranden. Vi valde nummer två från piren räknat (To Pilavaki). Vi beställde två Mythos för att få ner resdammet, tillsammans med lite tilltugg 3€, billigt! Vad vi kunde se var vi de enda utländska turisterna, vi gick bort längs den smala stranden och hittade en bit som passade oss med lite skugga. Vi förstod sedan att vi låg på strandpromenaden, det var ett antal familjer som passerade. Det kom även en och annan skottkärra som skulle till bygget en bit bort.

Byn nere vid stranden verkade bestå mest av sommarhus och en och annan sjöbod. Näst längst bort på stranden ligger Bar Miami, huset utsmyckat med diverse skyltar från USA. Förmodligen kan man nog inte bli serverad något där, innehavaren verkade leva i sin egen värld. Härliga bad från stranden, lite längre fram på dagen kom det även en del greker och badade, äldre damer i full mundering (klänning mm) tog sig ett dopp. Utsikten upp mot ön och bort mot "baksidan" av Fourni by var mäktig vi kunde se stora delar av "vägen" som vi kört tidigare!

Lunchen på To Pilavaki, en liten Ouzo (mikro) fava, patates, kalamari och en greksallad 19,60 €, Vi hade fullt sjå med att värja oss från att inte få in hela utbudet på tavernan. Modern som skötte köket ville "sälja allt" som vi tittade på ute i köket, som tur var fanns det en dotter (?) med som kunde lite engelska. Vi var dagens begivenhet när vi satt och åt på tavernan med ena foten nästan i vattnet, "hela tavernan" tittade på oss när vi åt, de frågade var vi kom ifrån, hur länge vi skulle stanna etc. Vi kände oss lite udda, men vi var varmt välkomna av dessa härliga människor, det kände vi!

Mera bad och en härlig slummer på stranden, det är livet på en pinne. Vi tog vägen om Kamari en liten fiskeby med en 10-15 fiskebåtar, några sommarhus och en del året runt hus och en taverna. En liten strand, men helt OK, klippbad till vänster (näsan mot havet). Lugnt och stilla vi såg bara en handfull människor där.

"Hit the road again", men det lyckades komma en lastbil före oss, tonvis med damm, omkörning på den smala vägen var nödvändigt! Vi tog oss fram till Bali (nej vi körde inte fel) en liten by med en liten hamn, en fiskebåt och en något kletig strand. Väl hemma på rummet så tyckte vi att det hade blivit ett litet mini Paris-Dakar rally för oss idag 36 km på dammiga vägar. Min blå T-shirt var helt grå, mycket dålig sikt genom mina glasögon mm.

Men katastrof, ingen Tonic i kylen, ut igen, det fanns i "min" Super market på huvudgränden. En härlig stund på balkongen med den ljuvliga utsikten och lite avslappning från allt "ristande" på moppen. Sedan den vanliga ceremonin med tvagning, insmortning och rast vila.

Middagen åt vi på Moltis, red snapper, vin sallad, patates 44,90 €. Den svenska familjen som vi träffat på Lipsi satt vid bordet bredvid. Vi hörde att de spelade grekisk musik från hamnen, vi tog oss dit, det var inte bara musik utan även grekisk folkdans, dansarna och musikerna var mycket skickliga. Det var en fröjd för ögat och örat att se och höra de skickliga artisterna.

Efter en sista stund på balkongen kom sängarna och mötte de två "rallyförarna".

Söndag 16 juli tredje dagen
En härlig morgon, att vakna alldeles intill havet…
Iväg på inköpsrunda, inte en brödbit i hela byn, pajer fick det bli i stället. Lite vin och ouzo till picknickskorgen tillsammans med ett par av pajerna och lite korvar. Vi snackade även med Kula om färjetider och fick reda på att färjan till Ikaria (färjeförbindelse varje dag men tydligen olika tider beroende på veckodag) gick kl 07:30 på måndagsmorgonen med Agios Nikolaus ("Postbåten").

Sedan ut på vägen igen nu söderut, vi passerade Kampi, såg ut att vara en trevlig strand långt där nere. Vägen söderut var asfalterad ända ner till trevägskorsningen vid Joanissklostret, vägarna till Vitsilia och Vlychada vikarna var nyanlagda grusvägar, förmodligen kommer det asfalt på dessa senare.

Vägen ner till klosterbyn asfalterad, vi körde ner där, vägen slutade i en P-plats, sedan en liten gångväg in till byn och klostret. Ner till stranden var det trappor, väl där nere kunde vi knappt upptäcka den lilla stranden kanske två meter bred! Efter att ha kollat de två andra vikarna så bestämde vi oss för Vlychada viken, och därtog vi den vänstra stranden från vägen (vändplatsen) räknat, hur man kommer till den högra vet i tusan, men några lyckades ta sig dit under eftermiddagen.

Vi tog oss ner från parkeringen till stranden sista biten ner krävdes lite klättring. Det visade sig vara en blandning av grus och klapperstenstrand, till höger om klippan som sticker ut i vattnet från stranden, där var det lätt att ta sig i och ur. Ut till den goa sandbottnen.

En härlig dag med sol och bad, picknick på stranden, med lite ouzo och vin med tillbehör.

En av de grekiska damerna som var på stranden gjorde något mycket vettigt när hon lämnade stranden. Hon tog med sig sitt eget skräp och lite "gammalt" skräp från stranden, det stämmer till eftertanke, gjorde vi alla så skulle snart alla stränder vara rena från allt skräp. En fiskebåt låg för ankar vid stranden fiskar´n satt i skuggan och rensade nät, sålde även en och annan fisk till grekerna på stranden.
Hemåt mot Fourni, vilken blåst uppe på bergskammen, det vara nästan så jag fick gasa även där det gick som mest utför. Vi hade gjort slut på vårt vatten så vi hade lite bråttom hem till påfyllning, så vi missade vägen ner till Pouliostranden. Hem och intag av vatten, det var gott, sedan den vanliga ceremonin, tvagning, insmortning. Återlämnande av moppen, öns enda bensinmack stängd på söndag, öppnar på måndag igen.

Ytterligare vätskekontroll i väntan på Kula,som kom och tog upp betalt och lämnade passet. Kula en mycket trevlig och "serviceminded" person. Vi fick tips om boende på Ikaria hos Stefanis (barndomsvän till Kula) och Mosxoula på Hotel Akti.

Vi var ganska trötta efter dagens vedermödor, lite extra trötta p.g.a. vattenbristen tidigare på dagen, så vi tog en extra slummer innan vi gick ut.

Vi tog en härlig promenad längs "strandvägen" innan vi tog oss in på huvudgränden. Helt ljuvligt att promenera denna härliga by med sina gränder och lugna liv, ingen brådska alla flanerar. Vi slog oss ner på tavernan (To Koytyki) mitt på huvudgränden, vi åt grillad kyckling med en doft av curry, mycket gott tillsammans med sallad, vin och vatten 16,50 €. De allerstädes närvarande katterna var givetvis därockså, den magraste fick lite kyckling av oss och då kräktes den! Inte så trevligt och absolut inte uppskattat av I.

Vi kände oss fortfarande lite matta efter dagens utflykt och vattenbrist, så det blev inte många knop efter middagen. Hem till Toula och en del förberedelser inför morgonens avresa och en sista stund på balkongen innan John Blund kom.

Måndag 17 juli, avresedag
Purrning kl 06:00 inte mänskligt under en semester, men vi tog oss upp, åt en lätt frukost på balkongen. Översyn av packningen, en sista blick från den härliga balkongen och iväg bort till kajen. In med väskor och koll av sittplatser, sedan ut en sista sväng på kajen,sorgligt att lämna denna härligt genuina ö.

Iväg med Ag.Nikolaous cirka kl 07:30, mot Themina, på med fler passagerare och sedan tillbaka till ön Fourni och Chryssomilia där det kom ombord ytterligare med folk. Nu äntligen kurs mot Ikaria och Agios Kirikos dit vi anlände kl 09:00.

Ikaria

Greklands Madeira, en helt otroligt grönskande ö, massor av blommor, örter, buskar, träd mm. Resans största överraskning helt okänt för oss att det fanns en så grön ö i Grekland. Massor av hänförande vyer från vägarna över bergen.

Måndag 17 juli, ankomstdag
Vi såg Hotell Akti från båten, det ligger på klippan ovanför kajen, av från båten, efter lite diskussion upp till Akti. Förbi moppe/uthyrningen, banken och uppför trappan till höger (en u-sväng från gatan), sedan in till höger och till vänster helt enligt skyltarna.

Vi träffade på Mosxoula (talar utmärkt engelska uppväxt i USA) och vi kollade på två rum, båda med utsikt men bara ett av dem med balkong. Vi tog det med balkongen Aktis bästa vad vi kunde förstå senare, 40€/natt (kaffe och kaka på morgonen på terassen ingår), härlig utsikt över hamnen, havet och delar av Agios Kirikos. Rummet hade moderna fönster och dörrar,TV /AC och modernt duschrum, men övrig inredning och även utsidan var lite slitna.

Det var besök på ön av Papandreou (politikern), musikkårer marscherade bilar tutade och ett himlans liv på folk. Det blev lite extra siestastängt för butiker och annat!

Nu var det dags moppe skulle hyras, det fanns en vid foten av trappan upp till Atki,vi hyrde en och iväg till Therma, men lite misständning och stopp på moppen, I stannade på stranden, PA iväg och bytte moppe. Iväg mot Fanari det blåste ordentligt på vägen dit, det skulle vara en by. Men för oss såg det mest ut som sommarhus, kanske ett och annat året runt hus, och en lång strand med en handfull fiskebåtar samt två tavernor och en Café Bar.

Lunchdags,vi tog in på den första tavernan från vägen, nu skulle det bli lite grekiskt igen. Korv till PA och Beefburger till I, jösses vilka portioner! Tre stora beefburgers och lika många stora korvar, massor av grönsaker o patates till, med två Mythos 15,60€ gott var det också.

I klarade inte av mer än två beefburgers, så den allerstädes närvarande tiggande katten fick den sista. Katten glodde mycket skeptiskt på detta köttberg den trodde nog inte sina ögon. När den väl fått i sig burgaren, tiggde den inte mer mat vid vårt bord i alla fall.

Därefter härligt med en liten slummer, bad och sol, vi träffade en grek som bodde i New Hampshire och drev en restaurang där. Han var där på semester till mitten på september!

Vägen hem körde vi via flygplatsen, startbanan började alldeles bakom byn, vi körde sedan upp mot Peridiki. Vilken natur, mycket dramatisk, härliga vyer och ju högre upp vi kom mot ju mäktigare blev det. Vi hade tänkt oss ner till byn Neia, vi letade förtvivlat efter en skylt, när vi passerat Peridiki, den enda skylt vi såg stod det Kioni på. Inte by på hela kartan som hette så (när vi kom hem upptäckte vi att det var viken utanför Neia, som hette Kioni)!

Vi fortsatte över bergskammen, nu blev naturen alldeles otroligt grön och "lummig". Vilka dofter och vilka vyer när vi med avstängd motor tog oss ner för berget via Mavrato-Mavrikato och Panagia ner till Agrios Kirikos. Denna grönska överväldigade oss, vi var inte beredda på denna frodighet! Det var som att åka på Madeira. Jag såg för första gången (i grekiska ö-världen och i juli) en stig av fuktig jord försvinna in en lövskog!

Vi letade oss ner på den vackra vägen ner till Agios Kirikos, skyltarna var lite svåra att tyda men vi såg hela tiden byn nedanför oss, så vi hittade hem. Men vi var ganska tagna av den vackra naturen, så det vara skönt att smälta intrycken tillsammans en vätskekontroll och utsikt över havet.

På kvällen gick vi upp i en av gränderna för att äta lite, vi var fortfarande rätt mätta efter lunchen. Vi hittade ett litet gyro-ställe, vi slog oss ner men vi fick vänta en liten stund och det var inte den normala servitrisen som kom. Men vi beställde "Messe" och patates trodde vi. Men det visade sig vara lite olika köttbitar, inte dåliga men inte det vi hade förväntat oss.Vi förstod sedan att flickan som tagit upp beställningen hade blivit inkallad eftersom hon kunde engelska, vi såg inte till henne något mer. Hennes kunskap om menyn var tydligen lite begränsad.

Men vi blev mätta och drog oss hemåt genom gränderna i en härligt genuin grekisk stad. Endast ett danskt par, var de enda turisterna som vi såg på vägen hem, det tyckte vi om. Sängen var välkommen efter en mycket händelserik dag!

Tisdag 19 juli andra dagen
Som vanligt en helt underbar morgon, men CA Ferries Marina kom och la till och det blev en del oväsen, eftersom det blåste rätt kraftigt så la de ut ankarkättingen "halvvägs" till Fourni, det "brötade" en del. Angöringen gick lugnt och fint men sedan när de skulle iväg tog det tid minst 15 min innan de fick upp det sista ankaret.

Nu var det dags för moppeutflykt igen iväg mot Evdilos via Plagia och över berget. Moppen tyckte det var lite brant här och var, I fick promenera och mumlade en del om moppeuthyraren. Vägen var bred och fin mäktiga vyer under vår "klättring" över berget och sedan från nerfarten i dalen mot Evdilos. Det var ganska kalt högst upp på nervägen, men sedan kom den härliga grönskan ju längre ner vi kom. Vi for vidare mot Artemis där vi åt en utsökt lunch!

Sedan for vi vidare mot Nas stranden som var ganska speciell, en smal strand med en flod som rinner ut där. Rester av ett tempel strax ovanför stranden. Man kunde även gå bort och bada i en "lagun" av floden. Det blåste ganska kraftigt så det blev inget simmande, utan det gällde bara att klara av att stå i vågorna och bli svalkad.

Framåt eftermiddagen började vi inse att det skulle nog ta en stund att komma tillbaka till Agios Kirikos, cirka 70 km bort! Iväg mot Armenistis och upp en sväng till Christos Raches,vilken natur, härlig pinjeskog (såg ut som svensk tallskog). Häftiga vyer att se ut över dalen med all denna grönska. Åter mot Armenistis och sedan vidare mot Karavostamo och klättringen började över berget, det var inte så mycket blommor och örter på den här sidan utan mer pinjeskog. Det började bli ganska kyligt när vi kom en bit upp längs berget, så vi stannade och på med lite kläder, en windbreaker och en kofta, det var skönt.

När vi väl kom över toppen vid vindkraftverken, samma väg ner till Agios Kirikos som dagen innan. Men vad härligt att åka utför berget med avstängd motor, ha dessa vackra vyer, känna de härliga dofterna från blommor,örter och annat. Efter 2 ¾ timme var vi hemma på Akti hotell. Då var det inte snack om någon GT, det var varmt kaffe och virre som gällde,för att få upp tempen.

Efter sedvanlig ceremoni med dusch och insmortning vilade vi våra något ömma bakar innan vi drog på stan för att få lite äte. Vi gick upp vid bageriet en bit och där till höger i gränden låg en taverna , dit gick vi. Lamm med citron och rödsås med vin 18 €, gott.

På hemvägen köpte vi biljettter till Pireus 26,50 €/pers, färjan Marina gick redan på onsdag kväll 21:25, inte på torsdagen som vi hoppats. Till tröst köpte vi ett jätte chokladbakelse till dessert, räckte bra till två personer. Tillsammans med en liten virre kom John Blund ganska omgående.

Onsdag 20 juli, avresedag
Efter en välbehövlig natts sömn och en underbar morgon, lite frukost och snack med Mosxoula om vi skulle lämna rummet nu eller ej. Vi bestämde oss för att lämna rummet på morgonen, de tog hand om väskorna på Akti, inga problem.

Vi tog en kort utlflykt idag, iväg till Therma för sol och bad. Ganska stora klapperstenar på stranden, lite knaggligt att ta sig i och ur, men som vanligt härligt vatten. Massor av stenar att plocka för I, tonvis kunde det lätt ha blivit!

Vi käkade lunch på Ayra vid stranden, Imam och tupp i vin, tillsammans med ouzou och vin 19,60 €, gott!

Jag kollade på badhuset som ligger längst ut på stranden borta till höger,det var inget för mig, våtbastu och i bassängerna låg det folk i det varma och radioaktiva vattnet.

Framåt eftermiddagen drog vi oss in till stan för sightseeing, det var kul och se hur byn "hängde ihop". Jag började även ringa till prästen Åke på Skandinaviska kyrkan i Pireus där vi hade bokat lägenhet från torsdag till lördag. Inget svar, förmodligen var han upptagen med horisontella kommunikationer. Så iväg med ett sms istället.

Vi drog sedan iväg till byn Chylosirtis en söt liten by med en liten strand. Kör ner i byn till gatan som går ovanför och parallellt med stranden, strax efter kyrkan visar en liten skylt (om den hänger kvar) ner på stranden. En grus och klapperstensstrand, med en liten kiosk. Mest grekiska ungdomar där som latjade, med bollar och annat.

Tillbaka och lämnade moppen, upp till Akti snackade med Stefanis maken i huset. Han berättade att ikväll skulle båten lägga till på Fourni kajen alldeles intill hotellet! Va bra då slapp vi släpa väskorna bort till den stora kajen vid Ikarios vingar!

Vi tog oss ner till ner till tavernorna vid hamnpromenaden åt lite kött och en ost Saganaki, med vin 16 €. Åter till Akti och Stefanis som hjälpte oss ner med väskorna till kajen och färjan Marina som kom på utsatt tid. Vi hittade några hyfsade sittplatser där armstödet var borttaget, I kunde lägga sig där, PA satt vackert! Vi intog en stadig en, innan sovdags, det gjorde gott för sömnen!

Men plötsligt ringer telefonen, det var Annarella vikarierande präst i Skandinaviska kyrkan. Hon undrade när vi kom, sms:et hade inte kommit igenom ännu, (kom senare på kvällen). Vi var mycket välkomna och jag blev instruerad om var vi kunde hitta nycklarna till lägenheten och att det även fanns en karta där hur man hittade till lägenheten.

Trots allt blev det en del sömn på vägen till Pireus, men mycket vemodigt att nu lämna öarna för den här gången.


Pireus

En kakafoni av allt, en mycket livlig stad, men förvånansvärt lugnt i lägenheten och kvalitén på havsvattnet var mycket bättre än vad vi föreställt oss.

Torsdag 20 juli ankomstdag

Vilken smältdegel av folk, båtar, bilar, bussar ja allt man kan tänka sig. Men som vanligt imponerande att se alla fartyg som samsas i och utanför hamnen. Vi fick vänta i inloppet på att ett tiotal färjor skulle åka ut till öarna.

Ute på redden fanns det alla sorters fartyg, stora och små färjor, Flying Dolphins, jättestora handelsfartyg på väg till handelshamnen och små fiskebåtar, vilken blandning!! När vi kom in i hamnen så var det cirka 40 färjor som låg inne i hamnen, jag har sett fler ligga förtöjda där, men ändå imponerande. Efter att vi väl kommit av färjan fick vi tag i en taxi som tog oss till kyrkan utan problem. Kuvertet med nyckel och karta låg på angiven plats, lägenheten var belägen, precis som Peppes Bodega, alldeles runt hörnet.

Upp i lägenheten, den var stor, två rum och kök, med plats för upp till sex personer, 15 €/person dock min 30 €. Helt acceptabel standard, fullt utrustat kök, bad TV och stativfläktar. Städningen får du däremot fixa själv. Det enda negativa var bygget som pågick i kvarteret, de rev en grund med en grävmaskinsbila, bonk, bonk…

Balkong ut mot gatan och med havsutsikt!! Super-Marketen låg 75 m högre upp på gatan. Vi handlade ägg och bacon mm, så vi fick oss en ordentlig brunch. Det satt fint efter nattens resa, en liten frukostslummer var inte heller så dumt efter brunchen.

Nu var det ett bad som gällde, men var? Vi gick rakt ner från lägenheten cirka 100 m till Afrodities vik (rakt nedanför kyrkan), vilket vatten, klart och fint ganska lätt att ta sig ifrån klipporna till vänster. Mycket har hänt med reningen av vatten och luft i Aten/Pireus de senaste åren det är tydligt.

Vi snackade sedan med Anders som passerade Bologna på väg till Aten,han sa att bästa badstället var ute vid korset, men vi hittade inget bra ställe att ta oss i och ur där.

I stack iväg på spaning och kom tillbaka och berättade att det fanns en liten sandstrand längre bort mot färjehamnen. En lirten sandstrand (Palaska viken) full av greker men förvånansvärt rent vatten. Hem till lägenheten för en siesta innan byggjobbarna satte igång igen. När vi fått vila i lugn och ro tog vi oss ner till kyrkan, betalade för lägenheten till Kristina och snackade en del med Helene (vikarierande kantor), det blev en del snack om öar. Men kyrkan hade inte en enda karta över Grekland, PA fick gå upp sin egen karta (lite jobb för EOT här).

Vi tog strandpromenaden till höger, där efter en stund hittade vi lite äte. Kycklingsouvlaki med bacon till I och fyllda burgare till PA, maffigt och gott! Vi såg en brand på ön Salamina, lågor, vattenbombande flygplan och blinkande rödljus ute på ön. Vi hade en underbar solnedgång, solen gick ner bakom bergen bortom Loutraki. Desserten intog vi på balkongen med en liten virre,sedan sängen.

Fredag 21 juli, andra dagen
En härlig morgon, brunch på balkongen,med allt från ägg till youghurt. Sedan iväg bort till sandstranden, på hemvägen hittade vi en del rör som kanske nte var så bra för stranden, men inget farligt tydligen vi mådde bra och grekerna var ju där i massor. Vi åt en lätt lunch på tavernan rakt bakom stranden, vi åt något motsvarande marides (men det hette tydligen något annat), greksallad och tre öl 19,50 €.

Idag var det den varmaste dagen på resan, ordentligt ljummet. Lite mer sol och bad innan vi tog oss hem till lägenheten. Massor av färjor på väg in och ut från Pireus, förmodlligen p.g.a. det var fredag.

Väl hemkomna städade vi lägenheten och tyckte att den var betydligt renare nu än när vi kom. Lite siesta innnan Anders ringde och meddelade position, på väg in mot Aten. Vi slappade och tog det allmänt lugnt,kollade över packningen en sista gång. Lite senare kom Anders, Julia och Nickos (Anders kompis) och vi gick ner till tavernan bredvid kyrkan, Kalyvas, vi åt en hel del smårätter som smakade alldeles utmärkt, en glad kväll. När vi tagit avsked av Anders & Co. Gick vi och satte oss på parkbänken ovanför viken och tog en sista blick ut över havet. Sedan blev det sängen.

Lördag 22 juli, avresedag
Purrning klockan 07:30, men vi drog oss en stund innan vi kom upp och käkade en ordentlig frukost.

Anders och Julia hämtade oss kl 09:30 för transport till flyget, mycket behändigt med privatchaufför. Lite shopping och annat på flygplatsen i väntan på avgång, flyget var endast 30 min försent, kanske berodde det på att Sterling körde själv, inget Volare inblandat.

Ankomst Kastrup 15:10 i strålande sol och 23 grader varmt!

Hälsningar PA

 

Pireus» | Fourni » | Ikaria » | Leros » | Lipsi » | Nisyros » | Rhodos » | Telendos » | Tilos »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera